Säkrare, bättre förberett och mer motståndskraftigt är slagorden för hälsokommissionär Stella Kyriakides när hon nu lägger fram sina nya förslag i Bryssel.
– Det här är nödvändigt. Vi behöver mer EU på hälsoområdet, hävdar hon på en webbhållen pressträff med TT och en grupp andra europeiska nyhetsbyråer.
Samtidigt låter det mer dramatiskt än vad det är.
Mer information
Onsdagens förslag är trots allt relativt återhållsamma och handlar mest om ökat informationsutbyte och förstärkning av befintliga EU-myndigheter, exempelvis för att snabbt kunna skicka personal till hälsomässiga krisområden.
Att det inte blir mer än så beror främst på att hälsovården inom EU uttalat tillhör medlemsländernas ansvarsområde. Varje EU-land bestämmer själv hur vården ska fungera och EU-kommissionen är högst medveten om att intresset just nu är lågt för att lämna över befogenheter till Bryssel.
– Vi kan titta på vem som ska ha hälsokompetensen senare inom ramen för konferensen om framtidens EU, men det är inte läge för det nu. Alla de här förslagen är helt inom fördragets gränser, betonar Kyriakides.
Ny myndighet
Inte minst hoppas Kyriakides på det som hon kallar Hera – en ny myndighet för hälsonödlägen, i samma stil som USA:s Barda, med ansvar för att se till att det finns utrustning och vaccin. Målet är att Hera ska vara i gång redan från år 2023.
Dessutom föreslås utökade befogenheter för den redan befintliga smittskyddsenheten ECDC, med huvudkontor i Solna, för att bland annat kunna ge icke-bindande rekommendationer och skicka ut medicinska insatsstyrkor, om så behövs.
– Det kan röra sig om grupper av epidemiologer som snabbt skickas ut. Vi måste vara redo, säger Stella Kyriakides.