Gatufester får skulden för ökad smitta i Spanien

Spanjorerna kan inte socialisera virussäkert, menar experter. Så kallade "botellones" – stora gatufester där alkoholen flödar – beskylls för att ligga bakom landets skenande smittspridning.

Unga spanjorer samlas på en populär festgata i Barcelona tidigare i juli.

Unga spanjorer samlas på en populär festgata i Barcelona tidigare i juli.

Foto: Joan Mateu/AP/TT

Spanien2021-07-13 19:04

I bland annat de turisttäta regionerna Katalonien och Valencia återinförs strikta restriktioner på grund av deltavariantens framfart i Spanien. Max tio personer får samlas i Katalonien och alla aktiviteter måste avslutas senast klockan 00.30. Klubbar inomhus har stängt.

– Statistiken är mer än oroande. Den är ärligt talat väldigt, väldigt dålig, säger regionens hälsominister Josep Maria Argimon till reportrar i Barcelona, enligt nyhetsbyrån AFP.

I kustregionen Valencia söder om Katalonien stramas festandet åt med nattligt utegångsförbud och regler om samlingar på max sex personer. I nordliga Asturien får barer och restauranger inte längre servera gäster inomhus. Flera andra regioner överväger också hårdare restriktioner, enligt tidningen El País.

Deltavarianten utbredd

På EU:s smittskyddsmyndighet ECDC:s karta över virusläget lyser Iberiska halvön ilsket i rött och orange. Av EU-länderna toppar bara grannen Portugal samt Cypern just nu Spaniens siffror över bekräftade fall av covid-19.

Utvecklingen drivs av en skenande smittspridning bland unga ovaccinerade spanjorer, enligt statsepidemiolog Fernando Simón. Inte minst är det deltavarianten som sprids.

– Det är troligt att vi om några dagar kommer att ha fler än 400 fall per 100 000 invånare, säger Simón enligt tv-kanalen La Sexta.

Siffran kan jämföras med exempelvis Tyskland, där antalet virusfall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna har legat på strax över sju.

"Socialt beteende" orsaken

Smittosiffrorna bland spanska 20–29-åringar är tre gånger högre än bland den övriga befolkningen. Och det är de unga som anklagas för att vara orsaken till den allt mer okontrollerade samhällsspridningen – inte minst genom så kallade "botellones", stora gatufester för tonåringar och unga vuxna som vill undkomma höga dryckespriser på barer och restauranger.

– Fester, gatudrickande, kaféer... Hade vi haft ett mer disciplinerat socialt beteende skulle vi inte vara där vi är i dag, säger den tidigare WHO-läkaren Daniel López-Acuña till El País.

De nattliga utegångsförbud, begränsade öppettider för restauranger och krav på munskydd som tidigare präglade spanjorernas vardag har stegvis slopats de senaste månaderna. Myndigheterna anklagas nu för att ha släppt på restriktionerna allt för hastigt och ansvarslöst.

"Ingen återvändo"

Epidemiologer skyller på den spanska "sociala dynamiken" som erbjuder få andra alternativ för unga att socialisera på än med alkoholen som ständig protagonist.

– När du kombinerar unga människor som släpps lösa efter skolårets slut, som är sugna på att festa, som inte är vaccinerade och tror att de är oövervinnerliga, så kommer det att bli en smittspridning, säger Quique Bassat vid Barcelona Institute for Global Health till El País.

– Men om myndigheterna hade infört specifika åtgärder så hade det kunnat stoppats. Nu finns det ingen återvändo.

Ingen ökning av dödsfall

Spanien väntar runt 17 miljoner internationella besökare i sommar – tre gånger så många som i fjol. Men nu fruktar turismbranschen en våg av avbokningar i ljuset av deltavariantens spridning. I förra veckan avrådde exempelvis Frankrike sina medborgare från att förlägga sommarsemestern i Spanien.

Enligt El País finns oro över att även Tyskland snart kommer att avråda från Spanienresor samt införa obligatorisk karantän för tyskar som återvänder hem efter semestern – något som skulle innebära ett hårt slag för den spanska turismen.

De höga spanska smittosiffrorna korrelerar dock inte med en proportionerlig ökning av sjukhusinläggningar och dödsfall i covid-19. Enligt statsepidemiolog Fernando Simón beror det troligtvis på att landets mest sårbara redan har vaccinerats.

Fakta: Deltavarianten

Deltavarianten av covid-19 upptäcktes i Indien i slutet på 2020. Viruset gick till en början under benämningen "den indiska varianten", men enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kunde detta vara stigmatiserande varför organisationen i början av juni tog fram namn som bygger på det grekiska alfabetet. Andra varianter är alfa (den brittiska), beta (den sydafrikanska) och gamma (den brasilianska).

Sedan deltaviruset upptäcktes har det också noterats undergrupper, men bara en av dem (B.1.617.2) klassas som virus av särskild betydelse som kan orsaka ökad smittspridning.

Enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC är deltavarianten mer smittsam än de andra virusvarianterna. Det kan handla om en ökad smittsamhet på mellan 43 och 90 procent.

En brittisk studie visar att barn och unga (mellan fem och 24 år) hade en fem gånger högre förekomst av viruset än personer över 65 år. Personer som var yngre än 50 hade en 2,5 gånger högre risk att smittas än de över 65.

Enligt en skotsk studie publicerad i tidsskriften The Lancet i mitten på juni ger deltavarianten dubbelt så hög risk för att behöva sjukhusvård om man jämför med alfavarianten. Människor med underliggande sjukdomar har också högre risk att bli inlagda på sjukhus till följd av deltavarianten.

Fullt vaccinerade personer, med två doser av vaccin, beräknas ha ett gott skydd mot deltavarianten.

Däremot visar en brittisk studie att Astra Zenecas vaccin och vaccinet från Pfizer/BioNTech bara ger en begränsad effekt efter första dosen. Pfizers möjlighet att neutralisera deltavarianten avtog väsentligt mellan fyra och tio veckor efter första dosen. Efter tio veckor var effekten nästan borta. Det är därför avgörande att ta den andra dosen inom ett så kort intervall som möjligt.

Immuniteten hos personer som haft den ursprungliga virusvarianten från Wuhan är enligt en studie nästan tre gånger mindre effektiv mot deltavarianten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!