– Det här är början till att öppna upp den mur av tystnad och straffrihet som vi har vad gäller Franco-eran, sade 67-årige Julio Pacheco Yepes efter att ha vittnat i domstolen i Madrid.

Hittills har spanska domstolar nekat till att ta upp stämningar från Franco-erans offer, med hänvisning till att de faller under amnestilagen eller har hunnit preskriberas. Amnestilagen tillkom 1977 för att hindra den då unga demokratin från att slitas sönder av juridiska processer. FN har uppmanat Spanien att avskaffa lagen.

Torterades av polis

Julio Pacheco Yepes var 19 år när han greps i Madrid 1975, tre månader före Francos död. Yepes var medlem i en underjordisk vänsterrörelse som motsatte sig regimen. Han anklagar regimen för att ha låtit polisen tortera honom i sju dagar i högkvarteret vid torget Puerta del Sol i Madrid, innan han frihetsberövades anklagad för terrorism.

Han har stämt fyra polismän för tortyr, bland dem före detta polischefen José Manuel Villarejo som på senare år anklagats för samröre med ett korruptionsnätverk. I våras beslutade domaren Ana Maria Iguacel att gå vidare med fallet eftersom det kan innehålla bevis för "brott mot mänskligheten och tortyr".

Domaren avser också att kalla de fyra tortyranklagade för förhör. Först efter det kommer domstolen att besluta om bevisningen räcker för en rättegång.

Utretts i Argentina

Många av Franco-erans förövare har hunnit dö utan att ha ställts inför rätta.

I brist på möjligheten att få upprättelse i Spanien har många av offren vänt sig till Argentina, där domaren Maria Servini utrett fallen som misstänkta brott mot mänskligheten. Ett 20-tal före detta högt uppsatta personer inom Francoregimen begärdes utlämnade 2014, men Spanien vägrade samarbeta.