Turistindustrin i Spanien, som fått ett rejält uppsving efter pandemin, beräknas stå för över tolv procent av landets BNP, enligt branschorganisationen Exceltur. Men inför regionalvalen i slutet av maj har debatten återigen blossat upp om hur turismen ska kunna bli ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar.

Nyligen varnade den regionala guvernören på kanarieön Lanzarote för att ön är "turistiskt mättad". Och i Sevilla, Barcelona, San Sebastián och andra städer har åtgärder införts för att stoppa illegal uthyrning av semesterbostäder.

Påverkar bostadsmarknaden

Gentrifieringen och den ökade turismen har fått bostadspriserna i städerna att skjuta i höjden och tvingat många invånare att flytta allt längre ut från stadskärnorna.

Även frågan om turistskatt lyfts fram inför regionalvalen. På Kanarieöarna skrinlades planerna på att införa en skatt för att värna om miljön på grund av pandemin. Katalonien och Balearerna, där öar som Mallorca och Ibiza ingår, är de enda regionerna i Spanien som har infört en turistskatt liknade den som finns i storstäder som Rom och Paris.

"Turismfobi"

Frågan om turismens återverkningar har av forskare på universitet på de balerariska öarna döpts till "turismfobi", vilket definieras som "en känsla av avståndstagande av invånare på turistdestinationer gentemot människor som kommer på besök". Enligt forskarna handlar det inte om enskilda turister utan om massturismen generellt.

Barcelonas borgmästare Ada Colau skrev i en debattartikel i tidningen The Guardian 2014 att "okontrollerad massturism leder till att förstöra de saker som ursprungligen gjorde en stad attraktiv för besökare".