– Är du helt och fast besluten att skrota 45-procentsskatten för landets rikaste? frågade BBC:s Laura Kuenssberg premiärministern i söndags.
– Ja, blev det tveklösa svaret.
Dagen efter var skrotningsförslaget borta. Kritiken mot den ofinansierade åtgärden i den nya budgeten hade vuxit till stormstyrka när högerpartiet Tories inledde sin kongress i Birmingham.
Stoppade tåg
Men sänkningen av marginalskatten från 45 till 40 procent är bara ett av flera kontroversiella och politiskt riskabla element i profilen Truss försökt bygga upp sedan tillträdet den 6 september.
– Vårt land byggdes av människor som vet hur man får saker gjorda, sade hon då.
En månad senare har hon hunnit skaffa sig många skeptiker, som även de är handlingskraftiga. Till exempel de järnvägsanställda, som tajmat nya strejker med Tory-kongressen, i uttalat syfte att hindra delegater och gäster att ta sig dit.
– Regeringen har pressat fram denna strejk, säger Mick Lynch, generalsekreterare för fackförbundet RMT, enligt brittiska medier.
– De lägger hela utmaningen på oss – att dra ned på jobben, dra ned på pensionerna, dra ned på lönerna – mot inflationen.
Ovanlig uppläxning
Det ekonomiska etablissemanget är traditionellt sett i den andra änden av den politiska skalan, men har reagerat ännu skarpare mot Truss budget. När pundet föll inledde centralbanken Bank of England storskaliga stödköp av statsobligationer för att förhindra en förtroendekollaps.
Till och med IMF, den internationella valutafond som normalt sett mest hanterar trasiga tillväxtekonomier, gick i taket. Med tanke på den skyhöga inflationen "rekommenderar vi inte stora och breda skattepaket i nuläget, eftersom det är viktigt att skattepolitiken inte motarbetar penningpolitiken", skrev fonden i en uppläxning som är mycket ovanlig för en stormakt som Storbritannien.
IMF:s utspel fick i sin tur marknadsanalytiker att ta till ännu hårdare ord. Oron växer för att "Förenade kungariket (UK) snabbt får karaktären av en underutvecklad marknad, och riskerar att förlora sin status som mogen ekonomi", skrev Susannah Streeter på mäklarfirman Hargreaves Lansdown i en analys, rapporterar AP.
Nästa budgetprognos från regeringen skulle egentligen komma sent i november, men rapporteras nu tidigareläggas för att läget inte ska hinna förvärras för mycket – något som tolkas som defensivt och ökar tvivlen ytterligare.
"Icke konservativ"
Men problemet för Truss är att hon hamnar i kläm mellan vanligt folk, vars rusande utgifter hon lovat kompensera med skattelättnader, och ekonomerna, som varnar för att en generös linje kan få in landet i en accelererande inflationsspiral. Även tunga röster i hennes eget parti skriver under på varningarna.
– Det finns en uppenbar risk i att använda lånade pengar för att betala för skattesänkningar, sade exministern Michael Gove till BBC när kongressen inleddes, och beskrev sådan politik som "icke konservativ".
Partimullret märks också hos den så kallade 1922-kommittén, som hanterar ledarskapsfrågor inom Tories. Om den får in 54 brev från parlamentsledamöter som vill att Truss ska avgå måste en omröstning hållas. Och antalet brev är enligt brittiska medier redan uppe i över 20.
Johnson storsatsade
De "gammelkonservativas" åsikter kan också färgas av att premiärministern rapporteras ha kommit på kant med den nye monarken. Kung Charles III är en känd miljökämpe, och skulle enligt tidigare signaler tala på plats när klimattoppmötet COP27 hålls i Egypten om en månad.
Men häromdagen meddelade hovet att han i stället framträder på distans. Enligt The Sunday Times var det Truss som vid en audiens med kungen "motsatte" sig att han skulle åka till Egypten. Premiärministern har tidigare jobbat i oljeindustrin, och har tonat ned klimatfrågan.
Fallet blir extra pikant i skenet av företrädaren Boris Johnsons storsatsning på det förra toppmötet, COP26 i Skottland. "Kan vi verkligen gå från värdskapet för COP26 till att nöja oss med 'mjuk makt' vid COP27?", skriver den konservative underhusledamoten Tobias Ellwood på Twitter.