På söndagen rådde partystämning.

En av höjdpunkterna blev en kändistät konsert på Windsor Castle – där prins William överraskande klev upp på scenen och hyllade sin far – och sin farmor, framlidna drottning Elizabeth.

– Jag vet att hon sitter däruppe och håller ett öga på oss. Hon är en mycket stolt mor, sade prinsen, rapporterar bland andra BBC.

Under dagen hölls mer än 67 000 kröningsluncher runt om i Storbritannien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Samhällshjältar och ukrainare

"Från en kopp te med en granne till en gatufest – en kröningslunch betyder att firandet kommer till ditt grannskap och det är ett bra sätt att lära känna sitt närsamhälle lite bättre", uppmanade Buckingham Palace i ett uttalande om festligheterna.

En av kröningsluncherna (Big lunch på engelska) hölls vid Downing Street och där var premiärminister Rishi Sunak och hans hustru Akshata Murthy värdpar. Prominenta gäster som USA:s första dam Jill Biden deltog i den men också flera människor som betraktas som samhällshjältar. Dessutom var ukrainare som kommit till Storbritannien på grund av kriget inbjudna liksom olika ungdomsgrupper.

Gatufesterna har anor tillbaka till drottning Elizabeths kröning 1953 och var ett stark inslag vid hennes 25-årsjubileum på tronen 1977 och vid förra årets platinafirande, skriver AFP.

Under kvällens konsert framträdde bland andra Lionel Richie och Katy Perry.

Brittiska medier dominerades på söndagen av den storslagna kröningsceremonin, men många uppehöll sig också vid att polisen dagen innan grep ett stort antal demonstrerande antirojalister – innan de fick någon chans att protestera.

"Algoritm eller halvdöd"

Att själva kröningen tros ha kostat omkring 100 miljoner brittiska pund (cirka 1,3 miljarder svenska kronor) gick inte heller obemärkt förbi i medierapportering.

Vänsterinriktade The Guardian skriver att ceremonin var både "löjlig och magnifik" och en "extraordinär uppvisning av precision i ett land där ingenting fungerar".

Men tidningen hyllade också de multikulturella inslagen i lördagens kröningsceremoni och konstaterar försonande att den som inte kände någonting när kören sjöng Händel "är antingen en algoritm eller halvdöd".