Tisdagens sjuksköterskestrejk följer på förra veckans strejk då en massiv protestaktion genomfördes. Tusentals icke akuta vårdbesök och behandlingar har fått ställas in.

Dessutom ställs ultimatum från facken – förhandlingar före torsdag, annars utlyses nya strejker i januari.

Sjuksköterskefacken är inte heller det enda som varslar om strejk.

Stora delar av Storbritannien lamslås under julhelgerna av den största strejkvågen som drabbat landet på 40 år. Ambulansförare strejkar. Järnvägsanställda strejkar. Lärare, energiarbetare, transportpersonal och tjänstemän flaggar för stridsåtgärder.

Men läget är fastsvetsat och problemet djupt rotat. Facken anklagar den konservativa regeringen för krisen – regeringen varnar för ekonomiska konsekvenser.

Pat Cullen, ordförande i fackförbundet Royal college of nursing, uppmanar premiärminister Rishi Sunak att "träda in och göra det rätta för varje patient och varje medborgare" och inleda förhandlingar om lön och villkor.

Men regeringen är på tisdagen tydlig med att det tidigare budet står fast och inte är förhandlingsbart. Signalen från det konservativa styret bäddar för tuffa jul- och nyårshelger.

Vill se ändrad attityd

Strejkkalendern fram till nästa är nästan fullbokad, rapporterar The Guardian, och punktinsatser kombinerade med endagsstrejker lär skaka om vardagen i främst England, Wales och Nordirland.

Ambulansförarna, som väntas strejka på onsdagen, är ytterligare ett exempel. De lägger skulden på hälsominister Steve Barclay från konservativa Tories:

– En ändrad attityd vore välkommen. Men det räcker inte med att de säger "låt oss tala om det här" för att vi ska avblåsa strejken på onsdag, säger Christina McAnea, fackordförande för Unison till brittiska BBC Radio 4.

Den brittiska regeringen är part i löneförhandlingarna, och därmed är det hälsominister Barclay som bär ett stort ansvar.

Underbemanning

Barclay och regeringen är bestämd. Ett bud på 4,75 procent och en garanterad minimihöjning på motsvarande 19 000 kronor om året ligger fast. Det vore oansvarigt för ekonomin och inflationen att höja lönerna mer, anser man.

Argumentet biter inte på de fackförbund som förhandlar. Konsumentpriserna i Storbritannien har ökat med 8,4 procent det senaste året.

Dessutom är inflationen närmast total när det gäller varuutbudet, enligt brittiska The Economist. Tidningens beräkning granskar vilka varor som har stigit mer än 2 procent i pris under året. Svaret är samtliga.

Unison, som representerar ambulansförarna, säger att lönen är en del av problemet. Men det handlar även om underbemanning, utsatta arbetsförhållanden och en allmän urholkning av vårdstrukturen som gör ambulanspersonalens arbete svårt.

De hårda motsättningarna mellan regering och fackförbund rör därmed något som är djupt rotat i Storbritannien – där många minns de omfattande strejkerna på 1970-talet och de hårda motåtgärder som främst premiärminister Margaret Thatcher svarade med.

Historien ekar

Symbolen blev den utdragna striden mellan kolgruvearbetare och dåvarande Toryregeringen med Thatcher i spetsen under mitten av 1980-talet. Den striden kom att polarisera landet en lång tid därefter.

Regeringens hårda attityd och fackens tuffa svar då ekar i dag.

– Det är hälsoministern som håller Storbritannien som gisslan. Han bär ansvaret om patienter får lida. Han tror att detta är hans ögonblick att vara som Thatcher, säger Sharon Graham från facket Unite till tidningen The Mirror.

Därmed kan de brittiska öarna förbereda sig på att julens stridsåtgärder övergår till en lång vår av strejker.