Selfies och kritik när Biden kom till Belfast

Joe Biden kom, sågs och manade till enighet. Men USA:s president stannade inte ens ett dygn i Nordirland och hann att anklagas för att "hata Storbritannien".

USA:s president Joe Biden tar en selfie med inbjudna gäster på Ulster University i Belfast.

USA:s president Joe Biden tar en selfie med inbjudna gäster på Ulster University i Belfast.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Storbritannien2023-04-12 17:35

Paraplyerna i det grådaskiga Belfast skymde nästan sikten för alla nyfikna, men uppståndelsen var stor i och runt hela Ulster University när Joe Biden var på kort besök på onsdagen.

Lokala politiker stod på rad för att få skaka hand och kanske få byta några få ord, allmänheten stod ännu längre bort, med hopp om att möjligen få en glimt av USA:s president.

Biden, som landade i Nordirland sent på tisdagen, är på den irländska ön för att delta i högtidlighållandet av att det har gått 25 år sedan det så viktiga långfredagsavtalet skrevs under.

Han träffar politiker i såväl Belfast som Dublin och ska besöka den lilla stad i Irland varifrån hans anfäder en gång utvandrade till USA, innan han själv på fredag åker hem.

"Upp till er, inte mig"

På Ulster University höll han ett väl avvägt tal, där han tydligt aktade sig för att gå för djupt in i dagens politiska kris i Nordirland, där unionistpartiet DUP sedan flera månader bojkottar allt arbete i det regionala parlamentet Stormont.

– Jag tror på de demokratiska krafterna, de skapades med långfredagsavtalet och är än i dag helt nödvändiga för Nordirlands framtid. Men vilka beslut som måste fattas är upp till er, inte mig, sade han.

Vita huset hade redan när Biden var på väg över Atlanten aviserat att ett officiellt möte med ledarna för de fem största lokala partierna inte skulle ses som annat än informellt.

Det gällde även mötet på tu man hand med premiärminister Rishi Sunak. Från brittiskt håll pratades det om ett formellt möte, men Vita huset ville bara kalla träffen för ett informellt samtal över en kopp kaffe.

Att Sunak inte stannade för att lyssna på Bidens tal sågs som ett tecken på visst missnöje, men Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris bedyrade att privata skäl låg bakom.

– De två kommer riktigt bra överens och hade ett bra samtal. Förhållandet är bra, sade han enligt BBC.

Tvingades dementera

Men Bidens blixtbesök hade redan fått beska kommentarer som kastade en skugga över visiten. Längst gick Arlene Foster, tidigare DUP-topp och försteminister i Nordirland, som sade att Biden "hatar Storbritannien, det råder det ingen tvekan om".

Till slut fick Amanda Sloat, som ingår i USA:s nationella säkerhetsråd, gå ut och dementera att Biden skulle hysa agg mot britterna.

– Presidenten har under hela sin politiska karriär varit mycket engagerad i Nordirlandsfrågan och fredsprocessen, säger hon enligt The Times och försvarar beslutet att stanna tre dygn i Irland.

– President Biden är självklart stolt över sina irländska rötter.

Bara ett par timmar senare landade Biden i Dublin, där han möttes av premiärminister Leo Varadkar under nya paraplyer.

Fakta: Windsor-ramverket

Storbritanniens regering och EU-kommissionen enades i slutet av februari om vad som kallas "Windsor-ramverket". Ramverket ska lösa tvisten om handelsreglerna för Nordirland efter brexit som skapat irritation framför allt i Storbritannien.

Ramverket innebär bland annat att varor som anländer till Nordirland från övriga Storbritannien ska delas upp i två spår – ett grönt och ett rött – beroende på om de är tänkta att stanna i Nordirland eller ska vidare till Irland. På så vis ska kontrollen av varor som ska stanna i landet kunna minimeras.

Sedan EU-länderna nu gett tummen upp för sin syn på ramverket ska det i slutet av mars tas upp i den gemensamma kommitté med företrädare för EU och Storbritannien som hanterar brexitfrågor. Om allt går igenom ska de nödvändiga lag- och regeländringar som krävs sedan i vanlig ordning behandlas av EU:s ministerråd och EU-parlamentet.


Fakta: Långfredagsavtalet

Långfredagsavtalet (Good Friday agreement) ingicks på långfredagen den 10 april 1998. De olika politiska grupperna på den irländska ön enades om en maktdelning tillsammans med Storbritanniens och Irlands respektive regeringar.

Irland lade formellt ned sitt anspråk på hela den irländska öns territorium. Storbritanniens regering flyttade mycket av sin makt över Nordirland till ett nytt parlament i Belfast, Stormont.

Alla partier i det nordirländska parlamentet ska representeras i den nordirländska regeringen. Den ska ledas av två försteministrar – en unionist och en republikan. Vissa beslut kan bara fattas med stöd i bägge grupper.

Nordirländarna får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Landsdelen får också ansluta sig till Irland i det fall det finns en majoritet för detta som avspeglas i folkomröstningar på bägge sidor av gränsen.

Gränsen på den irländska ön ska hållas öppen. Det komplicerades när Storbritannien och Nordirland lämnade EU, som Irland ännu är del av.

Livet i Nordirland har normaliserats steg för steg, men våldet har inte försvunnit helt och den fortsatta fredsprocessen har kantats av kriser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om