Storbritannien godkänner utlämning av Assange

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkänt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlämnas till USA, där han anklagas för spioneri.

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkänt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlämnas till USA. Arkivbild.

Storbritanniens inrikesminister Priti Patel har godkänt att Wikileaks-grundaren Julian Assange ska utlämnas till USA. Arkivbild.

Foto: Alastair Grant/AP/TT

Storbritannien2022-06-17 12:15

Enligt Patels kansli måste hon skriva under en utlämningsorder "om det inte finns några skäl att förbjuda ordern", och domstolarna har inte inte hittat några sådana.

Wikileaks säger att Patels beslut är "en mörk dag för pressfriheten och för brittisk demokrati".

– Vi har inte kommit till väg ände. Vi kommer att kämpa mot det här, vi ska använda oss av varenda möjlig väg framåt, säger hans fru Stella Assange på en presskonferens.

Julian Assange har två veckor på sig att överklaga beslutet. Hans advokat Jen Robinson säger att de ska kämpa mot beslutet i alla brittiska instanser, och om inte det hjälper, ta fallet till Europadomstolen (ECHR).

Om han utlämnas till USA riskerar Julian Assange upp till 175 års fängelse för de publiceringar Wikileaks gjorde 2010. De hundratusentals hemliga militära och diplomatiska dokumenten som läcktes avslöjade amerikanska krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

Assange tog i juni 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London för undvika utlämning till Sverige, där han då misstänktes för sexualbrott.

Han stannade på ambassaden till i april 2019 då han släpades ut. Han har därefter suttit frihetsberövad i väntan på avgörandet i fallet om utlämning till USA.

Fakta: Julian Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras.

2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.

2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.

I januari 2021 avslog en brittisk domare Washingtons begäran om att få Assange utlämnad till USA.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!