Det är två ganska olika politiker som ställts mot varandra i kampen om att få efterträda den avgående Boris "Bojo" Johnson i residenset på 10 Downing Street i London.
42-årige Rishi Sunak, som har indiska rötter, var klar favorit när de konservativa ledamöterna i parlamentet röstade fram de två kandidater som partiets medlemmar nu röstar om. Men sedan dess har han haft motvind. Hans avgång som finansminister den 5 juli, i protest mot en rad skandaler runt Johnson, ses delvis som ett förräderi eftersom det blev en viktig faktor i premiärministerns fall.
Skör ekonomi
Sunak brukar beskrivas som en bättre talare än rivalen Truss. Men det han talat om under sommaren har inte gått hem hos de ofta brexit-vänliga, äldre konservativa Tory-medlemmar som röstar i ledarvalet. Ekonomin har varit ett dominerande tema, och ett av Sunaks budskap har varit att den är så skör att det inte går att sänka skatterna nu.
Därmed har han lämnat öppet mål för Truss klassiska högerbudskap, att krisen ska mötas med att folk får mer i plånboken genom lägre skatter.
– Hon är en bättre politiker, säger John Curtice, statsvetare vid University of Strathclyde i Glasgow, till nyhetsbyrån AFP.
– Om du frågar vad Liz Truss kampanj gick ut på är svaret omedelbart: Lägre skatt, inte höjda bidrag. Kristallklart.
– Sunak har ingen sådan paroll, ingenting.
Bytte parti
Om Truss har varit tydlig i sommarens kampanj lär hon å andra sidan få fortsätta höra om tidigare "synder", som har fått kritiker att stämpla henne som en vindflöjel. Hon växte upp i en socialdemokratisk familj och när det politiska intresset väcktes under studietiden i Oxford på 1990-talet blev hon en aktiv och ivrig medlem i Liberaldemokraterna. Det var först i samband med examen 1996 som den då drygt 20-åriga Truss tog steget högerut till Konservativa partiet (Tories).
Hon arbetade bland annat för oljejätten Shell, vilket låg henne i fatet när premiärminister David Cameron senare tog henne under sina vingar och gav Truss miljöportföljen. Inför den folkomröstning som Cameron arrangerade 2016 kampanjade hon för fortsatt EU-medlemskap – bara för att efter "nej"-resultatet gå över till brexit-sidan.
– Jag vill inte att mina döttrar ska växa upp i en värld där de behöver ett visum eller tillstånd för att arbeta i Europa, sade hon före folkomröstningen.
För Ukraina
Men numera hänvisar Truss till att "domedagsscenarierna" om tillvaron utanför EU inte besannades. Som nära medarbetare till Johnson har Truss fyllt på sin meritlista med att leda arbetet med de nya frihandelsavtal som efter brexit krävdes med Japan och andra länder.
47-åringens aktier har också stärkts av att hon tagit efter Boris Johnsons stenhårda linje mot Ryssland och för Ukraina. Samt kanske att hennes stil väckt jämförelser med den legendariska Margaret Thatcher, Tory-premiärministern som styrde Storbritannien 1979–1990.
Enligt samstämmiga opinionsmätningar har Truss en stabil ledning över Sunak bland de upp till 200 000 Tory-medlemmar som de senaste veckorna har röstat i ledarvalet. Så när vinnaren offentliggörs på måndag är det få som tvivlar på att det är hennes namn som läses upp.
Långt till val
De ofta vita, äldre och relativt rika partimedlemmarna är dock en liten och inte helt representativ del av Storbritanniens befolkning. Statsvetare reser redan frågetecken om Liz Truss i kampen om partiets hjärtan bränt broar till folket i stort. Till exempel tyckte många att hon var lite väl mycket brexit-hök när hon nyligen inte ville svara på om Frankrikes president Emmanuel Macron är "vän eller fiende".
Men Truss hoppas få några år på sig att jobba på den bredare opinionen efter tillträdet som premiärminister, som ska ske redan på tisdag. Nästa val behöver inte hållas förrän i början av 2025.