Demonstranter i kuppens Sudan hotas av militär

Trotsande demonstranter samlas på gatorna i Sudans huvudstad Khartum, dagen efter en militärkupp då det civila styret störtades.
–Vi vet att många har attackerats, speciellt de som har gått mot arméns högkvarter, säger den 26-årige aktivisten Hamada till TT.

Foto: Johan Hallnäs

Sudan2021-10-26 03:50

På tisdagskvällen uppgav en källa inom militären enligt nyhetsbyrån AFP att premiärministern Abdalla Hamdok, som har varit fängslad sedan måndagsmorgonens kupp, har fått återvända till sitt eget hem.

Den nu styrande generalen Abdel Fattah al-Burhan sade under en presskonferens tidigare under tisdagen att premiärministern har hållits i hans hem och var i god hälsa. Då sade han att Hamdok skulle släppas "i dag eller i morgon".

– Beslutet att störta regeringen togs för att hindra inbördeskrig, säger al-Burhan enligt Reuters – och anklagar samtidigt landets politiska falanger för uppvigling mot militären.

Han påstår vidare att måndagens dramatiska maktövertagande inte var en kupp, utan ett försök att återgå till övergångsprocessen.

Nattliga protester

Demonstranter trotsar militären och visar sitt missnöje mot kuppen, man bränner däck och skanderar slagord.

I måndags uppgavs minst tre personer ha dödats och omkring 80 skadats då soldater öppnade eld mot folkmassorna.

Hamada, 26-årig människorättsaktivist i Khartum, säger på tisdagskvällen att folk fortfarande demonstrerar trots att fara. Den knappa tillgången till internet – som militären strypt – innebär att man tar till analoga protestyttringar.

– Civil olydnad och lokala demonstrationer nattetid i grannskap. Det gör det svårare för armén, säkerhetsstyrkor och poliser att veta var folk kommer ifrån. Folk sätter även ut hinder på vägarna för att stoppa arméns fordon, säger Hamada på telefon till TT sent på tisdagen.

Han säger också att politiska aktivister har gripits.

Val sommaren 2023

Protesterna började efter att militären på måndagen gjort gryningsräder och fängslat premiärminister Hamdok, flera ministrar i hans regering och civila medlemmar av landets styrande övergångsråd (som hade både civila och militära medlemmar). Militären intog också de statliga tv- och radiokanalerna, blockerade stora vägar och ströp internet för många sudaneser.

Några timmar senare stod general al-Burhan, som fram till militärkuppen varit ordförande i övergångsrådet, inför sina landsmän i direktsändning. Han förklarade att undantagstillstånd utlysts och att regeringen och övergångsrådet upplösts. Åtgärderna syftade till att "korrigera revolutionens riktning", enligt generalen.

– Vi har börjat vår väg mot frihet och fred.

al-Burhan lovade också att Sudan ska fortsätta på den inslagna vägen mot demokrati och tillsätta en teknokratregering, rapporterar nyhetskanalen Al Jazeera. Allmänna val ska hållas sommaren 2023 – och militären ska lämna över makten till segraren i dessa.

FN: Släpp honom

Måndagens militärkupp har fördömts av en enig omvärld och FN:s säkerhetsråd har hållit ett krismöte. USA och EU överväger att dra in bistånd till landet.

– (Premiärministern) måste omedelbart släppas fri, säger FN:s generalsekreterare António Guterres enligt AFP.

USA – som varit en ivrig tillskyndare av det övergångsstyre som varit på plats sedan den hårdföre ledaren Omar al-Bashir avsattes 2019 – har meddelat att man sätter årets jättebistånd på motsvarande 3,3 miljarder kronor på paus.

USA:s sändebud för Afrikas horn, Jeffrey Feltman, flög från Khartum ungefär samtidigt som gryningsräderna inleddes. Han visit under helgen var den andra på tre veckor, på grund av oro för de växande sprickorna mellan de civila och militära falangerna i övergångsstyret.

Men när han satte sig på planet till Doha tidigt på måndagen trodde han sig ha "utvecklat mekanismer" för att minska spänningarna, genom ett helgmöte som innefattade såväl Hamdok som al-Burhan., berättar han.

Bara premiärministern

– Jag blev minst sagt förvånad när jag landade i Doha och insåg att militären gått in, säger Feltman.

– När generalerna (vid våra möten) började tala om att det enda man kunde göra åt problemen var att upplösa regeringen så underströk jag att den enda personen som kan göra det är premiärministern.

Enligt nyhetsbyrån Reuters har tolv sudanesiska ambassadörer – bland annat i Sverige, USA, Frankrike och Kina – skrivit under på ett gemensamt uttalande där man fördömer maktövertagandet och ställer sig på det demonstrerande folkets sida.

Fakta: Sudan

Sudan har ett förflutet som brittisk koloni. Genom Nilen spelade landet en viktig geostrategisk roll för bland annat bevattningen i Egypten.

Sudan blev självständigt 1956, därefter följde decennier av konflikter och inbördeskrig. I juli 2011 delades landet och Sydsudan bildades. Tvister och oroligheter har fortsatt härja området.

2019 störtades den hårdföre presidenten Omar al-Bashir, som hade styrt landet sedan 1989, efter omfattande protester. al-Bashir har åtalats av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i provinsen Darfur.

Efter Omar al-Bashirs fall etablerades ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering.

Det oljerika Sudan har omkring 43 miljoner invånare. Huvudstaden heter Khartum.

Källa: UI/Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!