Nytt styre tycks nära i Sudan

En ljusning skymtar i Sudan efter förra veckans militärkupp, som fördömdes av omvärlden och orsakade kaos i landet. En ny överenskommelse uppges vara nära och de militära kuppmakarna har släppt flera ministrar fria.

Militärkuppen i Sudan utlöste jätteprotester i landet, som här i huvudstaden Khartum den 30 oktober. Arkivbild.

Militärkuppen i Sudan utlöste jätteprotester i landet, som här i huvudstaden Khartum den 30 oktober. Arkivbild.

Foto: Marwan Ali/AP/TT

Sudan2021-11-04 18:15

– Regeringsbildningen är nära förestående, säger en talesperson för kuppledaren tillika generalen Abdel Fattah al-Burhan till en sudanesisk tv-kanal.

Militären, som hamnat under en allt tuffare press från omvärlden, säger sig nu överväga "alla interna och externa initiativ" som kan tjäna landet.

Fyra ministrar som fängslades i samband med kuppen den 25 oktober har släppts på fri fot igen.

Guterres i luren

Under torsdagen har Abdel Fattah al-Burhan pratat med FN:s generalsekreterare António Guterres över videolänk.

"Generalsekreteraren upprepade sin uppmaning om att premiärminister Abdalla Hamdok och andra civila som godtyckligt fängslats i Sudan ska släppas", meddelar en FN-talesperson.

FN:s särskilda sändebud i landet Volker Perthes säger i en intervju med Reuters att samtal mellan de militära kuppledarna och de civila parterna har resulterat i att det nu finns ett slags ramverk för en väg framåt.

Det handlar återigen om en delning av makten mellan militära och civila parter. Det som ligger på bordet är bland annat att den avsatte premiärministern Abdalla Hamdok ska installeras på nytt och att undantagstillståndet i landet hävs.

"Dagar, inte veckor"

Men om en överenskommelse ska nås är det bråttom, understryker FN-sändebudet. Det behöver ske inom dagar, inte veckor.

– Ju längre man väntar desto svårare blir det att implementera en sådan överenskommelse och få det gehör som krävs på gatan och från de politiska krafterna, säger Volker Perthes, som bedömer att några få hinder återstår.

Kuppen den 25 oktober skedde mitt under en kompromissartad övergångsperiod. Militären och civila parter hade dittills delat makten med ett uttalat syfte att Sudan framöver skulle bli en demokrati.

Abdel Fattah al-Burhan har talat i telefon med FN:s generalsekreterare och släpper några fängslade ministrar. Arkivbild.
Abdel Fattah al-Burhan har talat i telefon med FN:s generalsekreterare och släpper några fängslade ministrar. Arkivbild.
Fakta: Sudan

Oljerika Sudan har ett förflutet som brittisk koloni. Genom Nilen spelade landet en viktig geostrategisk roll för bland annat bevattningen i Egypten. Landet har omkring 43 miljoner invånare och huvudstaden heter Khartum.

Sudan blev självständigt 1956, därefter följde årtionden av konflikter och inbördeskrig. I juli 2011 delades landet och Sydsudan bildades. Tvister och oroligheter har fortsatt härja området.

2019 störtades den hårdföre presidenten Omar al-Bashir, som hade styrt landet sedan 1989, av militären efter omfattande folkliga protester. al-Bashir har åtalats av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i provinsen Darfur.

Efter Omar al-Bashirs fall höll ett slags militärjunta fast vid makten, varpå protesterna fortsatte. I juni 2019 skedde en massaker i centrala Khartum där soldater sköt ihjäl fler än 120 människor som sittdemonstrerade.

Efter många om och men etablerades ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering, i en kompromiss på väg mot ett demokratiskt statsskick.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!