Efter Omar al-Bashirs fall höll ett slags militärjunta fast sig vid makten, varpå protesterna fortsatte. I juni 2019 skedde en massaker i centrala Khartum där soldater sköt ihjäl mer än 120 människor som sittdemonstrerade.
Efter många om och men etablerades sedan ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering, i en kompromiss på väg mot ett demokratiskt statsskick.
Den 25 oktober 2021 genomfördes en militärkupp. Regeringen upplöstes, ministrar greps, premiärministern sattes i husarrest och undantagstillstånd infördes. Landets militärledning och ledningen för paramilitära RSF (Rapid Support Forces) – som tidigare stridit mot varandra – låg bakom kuppen.
USA och Världsbanken upphörde med viktigt bistånd till landet. Afrikanska Unionen (AU) stängde av Sudan.
Den 11 november samma år formar arméchefen och kuppledaren Abdel Fattah al-Burhan en ny regering. I regeringen ingår också rivalen ledaren för den fruktade paramilitära gruppen RSF:s ledare general Mohamed Hamdan Dagalo.
Efter starka påtryckningar från omvärlden har ett mål varit att Sudan åter skulle få en civil ledning på fyraårsdagen av al-Bashirs avgång. Den dagen inföll den 11 april i år.
Den 5 december 2022 undertecknar Sudans militära, paramilitära och civila ledare en överenskommelse som syftar till att återställa den civila övergången inom två år. Flera av Sudans oppositionella politiska krafter samt rebelledare bojkottade överenskommelsen.
Under tiden har spänningen i regeringen ökat mellan arméchefen och kuppledaren Abdel Fattah al-Burhan och RSF-ledaren Mohamed Hamdan Dagalo. Planen har varit att RSF skulle integreras i den reguljära armén.
Två gånger under 2023 har ett planerat undertecknande av ett avtal om fredlig övergång till demokrati flyttats fram.
Den 13 april varnar armén för att Sudan befinner sig vid en "farlig" vändpunkt.
Den 15 april hörs kraftiga explosioner i huvudstaden Khartum. Styrkorna som leds av Abdel Fattah al-Burhan och RSF-ledaren Mohamed Hamdan Dagalo strider mot varandra.
RSF hävdar att man kontrollerar flygplatsen och presidentpalatset – uppgifter som tillbakavisas av armén. Minst tre civila rapporteras ha dödats i samband med oroligheterna.
Civila ledare och en stor del av omvärlden, som FN och USA, uppmanar till omedelbart eldupphör.