En domstol i London har stoppat utlämningen av Julian Assange till USA, som anklagar honom för spioneri och dataintrång. Domstolen motiverar beslutet med att det finns risk för att Assange begår självmord om han utlämnas. Beslutet kan dock komma att överklagas och ändras i högre instans innan det vinner laga kraft.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att Julian Assanges advokater hade flera försvarslinjer för att stoppa utlämningen – bland dem att han misstänks för ett politiskt brott som i sig borde stoppa en eventuell utlämning.
– Sverige utlämnar inte personer som misstänks för politiska brott eftersom det saknas stöd för det i lagstiftningen och i utlämningsavtalet med USA. Så var det även i Storbritannien fram till det ändrades 2003, säger Klamberg och fortsätter:
– Det var en stor del av försvarets argumentation, men domaren kom fram till att den invändningen inte hjälper Assange eftersom lagen har ändrats, säger han.
Kontakt med familjen
Mark Klamberg tycker att det mest intressanta med beslutet är hur domstolen har resonerat i frågan.
– Vi forskare försöker alltid se bortom det specifika rättsfallet. Det vi tar till oss från det här är att Storbritannien kan lämna ut folk även om de är misstänka för politiska brott, säger han.
En annan försvarslinje – hälsan – var i stället den som lyckades.
– Hälsoskälet var Assanges sista halmstrå. Domstolen gör bedömningen att om han blir kvar i Storbritannien kan han ha bättre kontakt med familj och vänner, men även att han inte skulle få motsvarande stöd och hjälp i amerikanskt fängelse, säger Klamberg.
Påminner om annat fall
Fallet Assange liknar därmed i mångt och mycket fallet med Chiles tidigare diktator Augusto Pinochet, som inte lämnades ut från Storbritannien till Spanien med hänvisning till just hälsoskäl.
– Även då kom en domstol fram till att de eventuella juridiska hindren till en utlämning saknades. Anledningen till att han inte lämnades ut till Spanien var i stället på grund av hans dåliga hälsa, säger Klamberg.