Sveriges planer på att snabbt gå med i försvarsalliansen Nato fick ett abrupt slut då Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagade Sverige för att stödja "terrororganisationer" politiskt, ekonomiskt och med vapen.
För att Turkiet ska ge sitt medgivande till ett svenskt Natomedlemskap har landet nu släppt en fempunktslista, som bland annat innehåller krav om att Sverige måste "upphöra med stöd till PKK/PYD".
YPG är den väpnade grenen av det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), som Turkiet likställer med PKK.
Såväl PKK som PYD/YPG kämpar för ökad kurdisk autonomi, men i olika länder: Turkiet respektive Syrien. PKK har utkämpat ett gerillakrig mot den turkiska staten sedan 1984. Rörelsen är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – det vill säga även av Sverige.
Erdogan ser rött
PYD är aktivt i Syrien och har haft ett nära militärt samarbete med västvärlden – främst USA – i kampen mot IS. Nyligen lovade även den svenska regeringen att fördjupa sitt samarbete med PYD, i en uppgörelse med den politiska vilden i riksdagen Amineh Kakabaveh.
Det har fått Erdogan att se rött – han menar att PYD endast är en täckmantel för PKK.
Men enligt Shiyar Ali, representant för PYD i Sverige, finns inget samarbete mellan de två rörelserna.
– Det är inte samma grupp, absolut inte. Vi jobbar för kurderna i Syrien. Vi strävar efter fred med grannländerna – Turkiet i spetsen – och har haft dialog med dem, men inte lyckats komma vidare, säger han till TT.
Expert: "Samma rörelse"
Den bilden ifrågasätts av Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Enligt Lund delades det ursprungliga PKK i början av 2000-talet upp för att arbeta under olika namn i Turkiet, Syrien, Iran och Irak. PYD bildades då för att ta över verksamheten i Syrien. En anledning till att rörelsen delade upp sig var att just PKK klassades som en terrororganisation av västvärlden.
– De bör betraktas som delar av samma rörelse. Sedan verkar de olika grenarna under olika villkor, vilket gör att retorik och agerande blir annorlunda. Men de ingår i samma gränsöverskridande nätverk.
Han nämner att den syriska delen av rörelsen har tonat ner den kurdiska nationalismen, för att kunna driva ett självstyre som samlar olika etniska grupper.
Även Tysklands underrättelsetjänst har klassat PYD och PKK som systerpartier, och PYD:s väpnade gren YPG beskrevs dessutom 2018 som PKK:s "syriska milis" av Daniel Coats, USA:s dåvarande nationella underrättelsechef.
PYD: "Inget samarbete"
Enligt Lund verkar PYD och liknande grupper inom paraplyorganisationen KCK, som har sitt säte i Kandilbergen i Irak och styrs av PKK-ledare.
Shiyar Ali säger sig inte känna till paraplyorganisationen. Han upprepar att hans parti inte har någonting att göra med PKK.
– Vi har inget samarbete. De agerar i Turkiet, och vi agerar i Syrien, säger han.
Vad gäller de senaste turkiska kraven vill PYD inte dras in i svensk politik, enligt Ali.
– Vi accepterar att det finns ett krig och ett hot, och då ska Sverige kunna skydda sig. Men inte på Turkiets villkor. Sverige får inte ge efter för Erdogan, säger han.