I rapporten sammanställer panelen SPA studier från 200 forskare om Amazonas regnskog. Det är den mest detaljerade utvärderingen av Amazonas tillstånd hittills, och den understryker dess roll som motkraft till klimatförändringar.

Att reducera skövling av regnskogen till noll inom de kommande tio åren är avgörande, enligt rapporten. Dessutom måste man börja återställa de redan förstörda skogsdelarna.

Mänskligheten möter potentiellt irreversibla och katastrofala risker på grund av klimatförändringarna och minskningen av den biologiska mångfalden, skriver Mercedes Bustamante, professor vid UNB (Universidade de Brasília), i en kommentar till rapporten.

– Det står en dörr på glänt för att hinna förändra. Amazonas öde är centralt för att hitta lösningen på globala kriser, säger Bustamante enligt Reuters.

Strypt stöd

Amazonas regnskog binder koldioxid, vilket fungerar som en motståndskraft mot klimatförändringarna.

Men människan har redan mer eller mindre förstört 35 procent av regnskogen och därför löper fler än 8 000 endemiska växtarter och över 2 000 djurarter högre utrotningsrisk.

Den största delen av Amazonas regnskog ligger i Brasilien och avskogningen har eskalerat sedan den högerpopulistiske presidenten Jair Bolsonaro tillträdde 2019.

Bolsonaro har strypt mycket av stödet till miljömyndigheterna, bland annat till arbetet med att förutse och kontrollera skogsbränderna. Den brasilianska regeringen har också gjort det svårare för myndigheten att agera mot illegala skogsavverkningen och illegalt gruvarbete.

Snabbare träddöd

I grannlandet Colombia har man nyligen rapporterat att skövlingen av skog har ökat med åtta procent jämfört med förra året, och motsvarar nu 171 685 hektar – 64 procent av den ytan ligger i Amazonas regnskog.

18 procent av Amazonas har avskogats av människan – för jordbruk och illegal virkeshandling. De andra 17 procent har degraderats.

Allt detta kan ha negativ inverkan på regnskogarnas förmåga att absorbera koldioxid. Redan nu släpper vissa delar av regnskogen ifrån sig mer koldioxid än den absorberar, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Nature.

Avskogningen beror inte bara på skogsbränderna och skövlingen men också på snabbare träddöd i samband med att torkan och höga temperaturer blir allt vanligare, enligt en av studiens författare.