Muddringsfartygen cirklar som hungriga hajar kring Matsuöarna som ligger i vattnen mellan Taiwan och Kina. Ăarna tillhör Taiwan men det faktum att de befinner sig pĂ„ taiwanesiskt territorium har inte hindrat kinesiska företag frĂ„n att, med Pekings goda minne, i allt snabbare takt olagligen utvinna sand i omrĂ„det kring öarna.
ââJag Ă€r inte ett dugg förvĂ„nad. Det Ă€r bara ytterligare ett led i Kinas trakasserier av Taiwan, sĂ€ger KinakĂ€nnaren Kristina Sandklef till TT.
Kinas upprepade övertrÀdelser har gjort att Taiwan har sett sig tvunget att investera i nya fregatter och andra fartyg för att bÀttre kunna freda sig till sjöss, skriver Foreign Policy.
ââDet som pĂ„gĂ„r Ă€r ett exempel pĂ„ en grĂ„zonskrigföring dĂ€r Kina förser sig med rĂ„varan sand och dessutom tvingar Taiwan att lĂ€gga ner stora resurser och energi pĂ„ sitt försvar och sin kustbevakning, sĂ€ger Kristina Sandklef, fristĂ„ende Kinaanalytiker som tidigare har arbetat vid Försvarsmakten med fokus pĂ„ Kina.
Sanden blir till guld
NÀst efter vatten Àr sand den mest ÄtrÄvÀrda naturtillgÄngen i vÀrlden.
Sand ingÄr i betong, glas och asfalt och anvÀnds till att bygga skyskrapor, vÀgar och annan infrastruktur. Till saken hör att inte vilken sand som helst duger. Saharas vidstrÀckta sanddyner bestÄr av alldeles för mjuk och finkornig sand. Det Àr sanden som finns under vattenytan som efterfrÄgas.
Ăven inom Kina pĂ„gĂ„r en ohĂ€mmad exploatering av sand, som har resulterat i en omfattande miljöförstöring. Redan 2008 försökte de kinesiska myndigheterna att stoppa sandutvinning i den stora sötvattensjön Poyang, utan att lyckas. Nu Ă€r den viktiga vattentĂ€kten förstörd, skriver Foreign Policy. Kinesiska forskare har ocksĂ„ varnat för att sjĂ€lvaste Yangtzefloden â Kinas och hela Asiens största flod â kan vara i fara.
ââDet illustrerar det som Ă€r det stora problemet med att styra ett land som Kina. Centralstyret kan besluta om en sak medan det regionala styret kör sitt eget race, sĂ€ger Kristina Sandklef.
Och nÀr sÄ stora ekonomiska intressen stÄr pÄ spel leder det inte sÀllan till mutor och korruption pÄ lokal nivÄ för att kunna fortsÀtta bedriva en verksamhet som egentligen Àr förbjuden.
Indonesiska öar utplÄnades
Men liksom andra naturresurser Àr sand en Àndlig tillgÄng som vi bör handskas varsamt med, varnar forskare i en rapport som publicerades i april av FN:s miljöprogram Unep.
Sandexploateringen har redan gett permanenta skador pÄ naturen runtom i vÀrlden. Exemplen Àr mÄnga. Efter mÄnga Ärs sandutvinning Àr minst ett tjugotal indonesiska öar ett minne blott. Och i Moçambique har flera en gÄng vackra och orörda strÀnder urholkats helt, vilket innebÀr att landet blir mer sÄrbart vid översvÀmningar.
I Indien opererar en âsandmaffiaâ. De som vĂ„gar ifrĂ„gasĂ€tta maffian hotas till livet, mördas rentav. Det uppger Kiran Pereira som driver bloggen Sandstories, som startades för att öka medvetenheten kring vad utvinningen av sand innebĂ€r för vĂ„r planet. Miljöförstörelsen har hon sett med egna ögon under sin uppvĂ€xt i Bangalore.
ââJag sĂ„g denna vackra, blomstrande trĂ€dgĂ„rdsstad bokstavligen förvandlas till Indiens Silicon Valley. Jag sĂ„g hur hundratals lastbilar kom Ă„kandes fullastade med sand frĂ„n floderna, sĂ€ger Kiran Pereira till TT.
Frustrationen över det hon sÄg sÄdde fröet till det som skulle bli ett djupt engagemang. Kiran Pereira vill fÄ upp omvÀrldens ögon för det som pÄgÄr.
ââDe flesta vet nog inte ens om att det Ă€r ett stort problem, sĂ€ger Kiran Pereira som beskriver exploateringen av sand som "en vit flĂ€ck".
BiovÀnlig cement i NederlÀnderna
Kiran Pereira, som numera bor i Storbritannien, hoppas dock pÄ att vÄrens FN-rapport kommer att göra skillnad. Om frÄgan fÄr mer uppmÀrksamhet leder det ocksÄ till en större vakenhet hos bÄde politiker och folk i allmÀnhet, resonerar hon.
ââDessutom finns det redan i dag sĂ„ mĂ„nga alternativ. Sand som anvĂ€nts en gĂ„ng och nu slĂ€ngs bort skulle kunna Ă„teranvĂ€ndas.
Men det viktigaste Àr att vi minimerar vÄr förbrukning och hittar alternativa material, pÄpekar Kiran Pereira. Hon nÀmner ett hollÀndskt företag som tillverkar byggsten i ett miljövÀnligt och mer hÄllbart cementmaterial, med hjÀlp av bakterier.
FörÀndringsarbetet gÄr dock trögt. Innovationerna och lösningarna finns, men gamla regelsystem och lagar stÄr i vÀgen för utvecklingen, konstaterar Kiran Pereira.
