Lockas med jobb – låses in i "bedrägerifabriker"

Hundratusentals människor har lockats med löften om bra jobb, men har i stället hamnat i människosmugglares händer i Sydostasien – där de tvingas utföra nätbedrägerier. I ekvationen finns två grupper av offer: de som tvingas utföra bedrägerierna och de som sedan utsätts för dem.

Bilden är tagen vid ett tillslag av en filippinsk polisgrupp mot cyberbrottslighet i somras. Arkivbild.

Bilden är tagen vid ett tillslag av en filippinsk polisgrupp mot cyberbrottslighet i somras. Arkivbild.

Foto: Filippinska polisen/AP/TT

Sydostasien2023-09-12 06:04

Människosmugglare har de senaste åren utarbetat nya sätt att utnyttja människor. Genom att lägga ut jobbannonser i sociala medier lockar de till sig personer som tror att de ska få kvalificerade jobb med bra förmåner och bonusar.

Offren ger sig iväg för att söka lyckan, men tvingas sedan till kriminella handlingar under hot och kan inte ta sig ur människosmugglarnas klor. De tvingas arbeta med digitala brott, till exempel kryptobedrägerier, pengatvätt och romansbedrägerier som ska leda till att deras offer i sin tur luras på pengar, enligt en FN-rapport, som bland annat Sveriges biståndsmyndighet Sida varit med och finansierat.

Plattformar i två led

De sociala medie-plattformar som används för att locka människor med falska jobbannonser är samma plattformar som sedan används för att få kontakt med andra människor som offren ska lura på pengar.

Tidigare har dokumenterad människosmuggling i Sydostasien främst drabbat människor som har haft begränsad utbildning och låglönearbeten. I de här fallen är många av offren däremot välutbildade, datorvana och flerspråkiga. De kommer från många länder, bland annat Indonesien, Vietnam, Thailand, Kina, Indien, Nepal, Etiopien, Egypten, Turkiet och Brasilien. De flesta är män, även om kvinnor och tonåringar också finns bland de drabbade.

"De utsätts för tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling, godtyckligt frihetsberövande, sexuellt våld, tvångsarbete och andra former av exploatering av arbetskraft samt en rad andra brott och övergrepp mot mänskliga rättigheter", står det i rapporten.

Lönsam verksamhet

Enligt källor som rapportförfattarna bedömer vara trovärdiga kan minst 120 000 människor i Myanmar befinna sig i situationer där de tvingas utföra nätbedrägerier, och i Kambodja minst 100 000.

I vissa fall kan personer ha förstått att de rekryterats för att begå nätbedrägerier, men har blivit lurade när det gäller villkoren.

"De var till exempel inte medvetna om att de skulle hållas fängslade i anläggningarna, under- eller obetalda, och utsättas för misshandel och andra former av våld, eller tvingas betala pengar för att få åka därifrån", står det i rapporten.

Nätbedrägerier är en lönsam verksamhet. Enligt tidigare rapporter landar intäkterna från verksamheterna på flera miljarder amerikanska dollar årligen. Brotten är svåra att utreda och offren förs ofta till anläggningar i områden med svagt styre och svag rättssäkerhet, där kontrollen på vad som pågår är bristfällig. I Myanmar ligger anläggningarna ofta i gränsområden.

Fakta: Människosmugglarnas upplägg

Offren som tvingas in i nätbedrägerier rekryteras ofta via falska lockande jobbannonser för kvalificerade yrken som programmerare, marknadsförare eller personalvetare. Ofta erbjuds de hjälp med transport och i vissa fall nödvändiga dokument för att kunna resa.

Personerna förs, ibland via ett tillfälligt boende, till de inhägnade anläggningar där de ska arbeta. Där övervakas de av ofta beväpnade säkerhetsvakter och människosmugglarna tar ofta ifrån offren deras pass och mobiltelefoner eller också förbjuds de att kontakta anhöriga.

På plats utsätts offren för tvång, bland annat genom hot eller våld. Det finns också rapporter om människor som har kedjats vid sina skrivbord.

Tillgången till mat och vatten är begränsad och levnadsförhållandena beskrivs i rapporten som trånga och osanitära. Enligt vittnesmål utsätts personer för tortyr, grym och förnedrande behandling och olika typer av straff.

Människosmugglarna hävdar att offren har en skuld till dem för exempelvis resa, inskolning och levnadskostnader, och dessutom straffavgifter för att inte ha nått upp till sina mål i arbetet, vilket de får höra att de måste betala innan de kan åka därifrån.

Syftet med det hela är att offren i sin tur ska begå brottsliga handlingar för att generera vinster för organisationerna som styr hela upplägget. Detta genom att locka andra oskyldiga människor till falska relationer på nätet, för att lura av dem pengar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!