Kurdiska självstyret: Turkiet bakom Istanbuldåd

Den kurdiska gruppen PYD, som den svenska regeringen nyligen tog avstånd från, anklagas för att ligga bakom helgens bombdåd i Istanbul.
–Vi är emot alla sådana här typer av attacker, säger det kurdiska självstyrets representant under ett besök i Stockholm – och pekar i stället ut den turkiska underrättelsetjänsten.

Abdulkarim Omar, PYD:s ”utrikesminister” i kurdiska självstyret i norra Syrien, på Stockholmsbesök den 16 november.

Abdulkarim Omar, PYD:s ”utrikesminister” i kurdiska självstyret i norra Syrien, på Stockholmsbesök den 16 november.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Syrien2022-11-17 11:31

Den kurdiska gruppen PYD och dess militära gren YPG har varit hett debatterade i samband med Sveriges Natoansökan.

Tidigare i november tog den svenska regeringen avstånd från grupperna, med hänvisning till deras "för nära koppling" till PKK, en rörelse som är terrorlistad av EU.

Beklagligt, enligt Abdulkarim Omar, det kurdiska självstyrets i Syrien representant för utrikesrelationer, där PYD utgör en betydande del.

– De här två grupperna har varit väldigt viktiga i bygget av självstyret, och även bidragit med trupper till den internationella koalitionen som bekämpade IS, säger han till TT under ett besök i Stockholm.

Omar understryker att även Sverige är med i den alliansen – och att kampen mot terrorismen inte är slut än.

Gällande Sveriges Natoansökan är det ingenting som det kurdiska självstyret har rätt att lägga sig i, fortsätter han, men tillägger att saken "inte kan ske på kurdernas bekostnad".

– Det här avståndstagandet är kopplat direkt till det. Vi vill inte stå på förhandlingsbordet för att Sverige ska gå med i Nato, säger han.

Söker dialog

Ett av de mest akuta ärendena enligt honom är de tusentals IS-krigare och deras familjemedlemmar som sitter i läger i norra Syrien. Sverige har i omgångar tidigare tagit hem kvinnor och barn därifrån, men fortfarande finns det enligt PYD ett tiotal svenska medborgare kvar.

De bevakas fortfarande av självstyrets trupper, men där efterfrågar den utrikespolitiska representanten ett samarbete för att hitta en långsiktigt säker lösning.

Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson tidigare meddelat att Sverige inte har någon skyldighet att ta hem människor som trots avrådan har rest till Syrien för att delta i strider.

– Vi kommer i så fall ändå att fortsätta att söka en dialog. De här människorna är farliga och rymningar sker. Vi måste fortsätta att lyfta frågan, säger Omar.

Pekas ut för attentat

Efter helgens bombattentat i Istanbul, där sex personer dödades och fler än 80 skadades, har dessutom den turkiska regeringen pekat ut PKK och PYD som ansvariga för dådet.

En total fabricering, enligt Omar, som fördömer attacken.

– Våra tankar är med de drabbade. Vi är emot alla sådana här typer av attacker. Det är terrorism, säger han.

Samtidigt skräder han inte orden om vem han tror bär ansvaret. Enligt honom är det bara "makten i Ankara och president Erdogan" som vinner på dådet, när resten av världen är upptagna med kriget i Ukraina.

– Vi tror att det är den turkiska underrättelsetjänsten som ligger bakom, säger han.

Han tillägger att de inte har säkra bevis och detaljer, men understryker att det ligger i den turkiska statens intressen.

Turkiska myndigheter har gripit en kvinna, anklagad för att ha placerat ut den sprängladdning som gick av på gågatan Istiklal, som ska ha erkänt att hon agerat på order av bland annat PKK och PYD. En lögn, enligt Omar, som menar att hans parti inte har något som helst samröre med den utpekade kvinnan.

Han tror inte heller att hon är den faktiska gärningspersonen.

– Allt det här beror på Erdogan och hans problem med kurdfrågan. Han kommer aldrig att sluta, säger Omar.

Fakta: Kurdiska grupper i Turkiet och Syrien

PYD (Demokratiska unionspartiet) är den största politiska organisationen bland kurder i Syrien, och kontrollerar tillsammans med andra grupperingar ungefär en tredjedel av landet.

Det efter att regeringsstyrkor drog sig tillbaka från nordöstra Syrien i samband med inbördeskriget som bröt ut 2011.

PYD:s militära gren YPG (Folkets försvarsenheter) har länge varit Natos och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien och har också tidigare stöttats av Sverige.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

I Turkiet grundades Kurdistans arbetarparti (PKK) 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I polariseringen har många kurder drivits till stöd för PKK även om de inte nödvändigtvis sympatiserar med organisationens långsiktiga mål.

Turkiet likställer YPG och PYD med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem i princip som en och samma entitet.

Gruppen TAK (Kurdistans frihetsfalkar), en grupp som beskrivit sig som en utbrytargrupp från PKK, tog på sig ansvaret för en lång rad blodiga dåd som också drabbade många civila i Turkiet mellan år 2005 och 2017.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!