Den regeringskontrollerade provinsen al-Suwayda, där flera av den senaste tidens protester har utspelat sig, befolkas i huvudsak av minoritetsgruppen druser.
De har tidigare i stort sett stått utanför konflikten mellan Bashar al-Assad och de grupper som försöker störta honom.
Till en början drevs protesterna framför allt av den stigande inflationen och ett regeringsbeslut om minskning av bränsle- och bensinsubventionen i landet. Men efter ett tag började demonstranterna även kräva al-Assad-regimens fall.
Lågmälda protester i Damaskus
Vid ett tillfälle stormades även flera av det regerande Baathpartiets kontor. Partiets medlemmar kastades ut, dörrar svetsades igen och slagord mot regeringen spraymålades på väggarna.
I den närliggande regionen Daraa – där demonstrationerna 2011 inleddes och som nu kontrolleras av regeringen – har minst 57 personer gripits under de pågående protesterna, enligt den brittiskbaserade Syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR).
Till skillnad från under den arabiska våren har regeringsstyrkorna inte använt dödligt våld.
I huvudstaden Damaskus och andra regeringskontrollerade delar av landet sker också protester – men i det tysta.
Människor skriver ner budskap om stöd för demonstrationerna i södra Syrien på papperslappar som fotograferas och sedan sprids på sociala medier.
Växande ilska
Även om protesterna har skakat om president Bashar al-Assads regering verkar de inte utgöra något existentiellt hot mot regimen.
Regeringsstyrkorna har i nuläget kontroll över större delen av landet och presidenten har återupprättat sina diplomatiska relationer med flera av regeringarna i arabregionen.
Ändå växer ilskan mot regimen – nu även från syrier som inte deltog i de enorma protesterna 2011.
– Människor har kommit till en punkt där de inte längre kan stå ut med situationen, säger Rayan Maarouf, chefredaktör för den lokala nyhetsbyrån Suwayda24, till AP.
– Allt håller på att falla sönder.