Syriens Assad snart i värmen trots krigsbrott

Efter tio år i kylan har flera regionala ledare sträckt ut en hand mot Syriens diktator Bashar al-Assad. Detta trots upprepade larm om krigsbrott, som fortsätter ske i delar av landet.
–Det finns ingen riktig utmaning mot al-Assad längre, säger Syrienkännaren Aron Lund.

Syriens diktator Bashar al-Assad har framgångsrikt närmat sig flera regionala ledare på sistone. Bild från i staden Douma, maj 2021.

Syriens diktator Bashar al-Assad har framgångsrikt närmat sig flera regionala ledare på sistone. Bild från i staden Douma, maj 2021.

Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Syrien2021-11-08 04:45

Onsdag morgon i nordvästra Syrien. Klockan närmar sig åtta och i staden Ariha är gatorna fyllda av barn på väg till skolan. Då kommer flygattacken.

Minst 13 personer dödas, bland dem en lärare och fyra barn som var på väg till skolan som ligger nära granaternas nedslagsplats.

Samma onsdag, den 20 oktober, meddelade Syriens statskontrollerade nyhetsbyrå Sana att Syriens president al-Assad för första gången på flera år har pratat i telefon med Abu Dhabis kronprins, Mohammad bin Zayed Al Nahyan. I samtalet behandlades bland annat landets bilaterala relationer och hur de ska förstärkas, rapporterar Sana.

Genombrott för Assad

Drygt två veckor tidigare, den 3 oktober, talade även Jordaniens kung Abdullah i telefon med den syriske diktatorn för första gången sedan det blodiga inbördeskriget bröt ut i mars 2011.

– Det är något av ett genombrott för Bashar al-Assads regering, efter ett decennium av mer eller mindre isolering i regionen, säger Aron Lund, Mellanösternforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

När president al-Assad först började slå ned demonstrationerna som uppstått i samband med den arabiska våren 2011 enades stora delar av världen i ett fördömande av den syriske regimen. Regimens krigsbrott, som ofta riktats mot den egna befolkningen, har fått relationerna med omvärlden att brytas helt.

Men samtalen med de regionala ledarna ses som ett startskott för en ny tid med Syrien på väg tillbaka in i värmen.

Gasavtal vändpunkten

Vändpunkten för normaliseringsprocessen anses vara Egyptens avtal att leverera gas till Libanon, via Jordanien och Syrien.

– Saker och ting accelererade när USA, som stödde avtalet, inte satte ned foten för att stoppa ytterligare samtal mellan de fyra parterna, säger Lund.

Flera möten mellan syriska och andra arabiska ministrar hölls kort därefter.

– När inte heller det möttes av starka motreaktioner passade man på med dessa offentliga telefonsamtal, säger Aron Lund.

Bashar al-Assad har i praktiken vunnit kriget i Syrien. När han i juli svors in för sitt fjärde sjuårsmandat vid makten (efter ett val som fördömts som "varken fritt eller rättvist" av EU och USA) hotade han att "befria" även de sista rebellhållna delarna av landet.

Dit räknas Idlibprovinsen, där civilbefolkningen fortfarande regelbundet attackeras av de i stort sett enda parterna med tillgång till flygvapen: den egna regimen eller nära allierade Ryssland.

Att döda skolbarn ser inte bra ut för al-Assad, vars främsta uppgift nu ligger i att förbättra relationerna och handeln med omvärlden. Men det finns trots det ingenting som talar för att normaliseringsprocesserna kommer att påverkas av attackerna.

– Ett land som Jordanien har helt enkelt inte råd att låtsas som att man väntar på att han ska försvinna i tio år till, medan den egna ekonomin vittrar bort i brist på handel norrut, säger Aron Lund.

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400  000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt. Merparten av dem är internflyktingar eller befinner sig i något av grannländerna.

De flesta syriska flyktingarna bor i Libanon, Jordanien, Turkiet, Irak och Egypten.

Flera fredsinitiativ och försök till politisk process har sjösatts utan att lyckas. FN-sändebuden Kofi Annan, Lakhdar Brahimi och svensk-italienske Staffan de Mistura gav upp sina försök att medla. Den svåra posten innehas nu av den norske diplomaten Geir Pedersen.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!