Sedan i våras har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan talat om att inleda en ny offensiv i norra Syrien. Efter det att Turkiets regering anklagat den terrorstämplade kurdiska rörelsen PKK för att ligga bakom bombdådet i Istanbul häromveckan, då sex människor dödades, inleddes flyganfallen i söndags.

Den kurddominerade SDF-alliansen ska ha gått till motangrepp, enligt Storbritannienbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR).

Den humanitära situationen för kurderna i nordöstra Syrien var redan tidigare svår, och landet står inför ytterligare lidande, enligt en rapport från FN:s människorättsorgan OHCHR som publicerades redan i september.

"Miljoner lider och många dör i flyktingläger, samtidigt som resurserna blir knappare och givartröttheten ökar. Syrien har inte råd med en återgång till större strider, men det är dit det kan vara på väg", sade FN-kommissionens ledare Paulo Pinheiro då.

Bistånd stoppas

Det allvarliga humanitära läget hänger till stor del ihop med Syrienkriget som har pågått i elva år. Men det har också att göra med att olika parter, inte minst Assad-regimen, har hindrat bistånd från att komma in över gränserna, säger Syrienkännaren och Mellanösternanalytikern Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det gäller vanligt folk som bor i sina städer, men allra värst är det för dem som antingen har blivit tillfångatagna eller har tvingats fly under kriget och som nu lever i tältläger i den här regionen, säger han.

– De är helt beroende av att det körs ut mat, vatten och mediciner, och det görs oftast inte.

USA en allianspartner

De kurdiska grupperna som styr norra Syrien och som nu attackeras av Turkiet har visserligen en stor och mäktig allierad i USA, som har behövt dem i kriget mot IS.

Men USA är samtidigt allierat med Turkiet genom Nato, vilket innebär att USA kan protestera mot de turkiska anfallen – men inte så högt att relationerna med turkarna bränns, säger Aron Lund.

Även andra länder är försiktiga i sin kritik mot Turkiet, något som inte är oväntat med tanke på Natoprocessen där Turkiet kan stoppa Sveriges inträde. PKK är dessutom terrorstämplat av bland annat Turkiet, USA och EU – men säger sig inte ligga bakom Istanbuldådet.

Sedan Joe Biden blev president i USA har landets Syrienpolitik i stort sett inneburit att USA stannar kvar och behåller status quo, säger Aron Lund.

– USA:s politik går ut på att försöka hålla området stabilt, se till att det inte blossar upp nya strider, se till att man kan få in bistånd så att inte folk svälter ihjäl i stor skala och se till att man fortsätter att hantera IS och problemen med Assads påtryckningar, Rysslands påtryckningar och Turkiets påtryckningar så gott det går.

USA leder den internationella SDF-alliansen mot terrorgruppen IS, där det finns fler länder än USA som är allierade med de kurdiska grupperna i norra Syrien.

– Men USA drar 99 procent av lasset, så skulle USA lämna så är saken klar. Ingen annan skulle stå kvar då. Alla andra är med i den mån USA är med, säger Aron Lund.

Kurder i Irak

Den turkiska offensiven riktas också mot kurdiska mål i Irak, där andra kurdiska grupperingar styr. Där fortsätter också Iran med militära anfall mot grupperna som de anser är "separatistiska anti-iranska terroristgrupper" som anklagas för att elda på demonstrationerna i Iran de senaste månaderna.

Protesterna startade efter kurdiska 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död. Hon avled i den hårdföra moralpolisens förvar, dit hon tagits anklagad för att inte ha täckt sitt hår tillräckligt mycket.

Även i Irak har USA starka band till kurdiska grupper sedan Irakkriget 2003.

– USA har hela tiden haft kurderna som en ganska pålitlig partner. När andra delar av Irak har varit stökiga har man kunnat luta sig mot kurderna, och det fortsätter, säger Aron Lund.