Förödelsen är massiv efter utbrottet i undervattensvulkanen Hunga, som ligger vid en obebodd ö drygt sex mil norr om önationen Tongas huvudstad Nukualofa.
– Det var ett oerhört rejält utbrott, hela ön har slitits isär, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.
Vulkanen var aktiv under 2014 och början av 2015, men sedan stilla under en lång period. Strax före jul skedde ett första utbrott som Björn Lund beskriver som "rejält", följt av ett mindre utbrott den 14 januari. Den 15 januari skedde det stora utbrottet, då vulkanen troligtvis spruckit upp så att en stor mängd havsvatten runnit in.
– När havsvattnet möter den heta lavan så får man den här typen av explosion. Lavan är kanske 1 200-1 300 grader varm så vattnet förångas omedelbart och det blir en väldig volymökning. Det är det som sliter sönder ön, säger Björn Lund.
Hördes till Nya Zeeland
Utbrottet ledde till stora tsunamivågor och enligt Nasa var utbrottet hundratals gånger kraftigare än den amerikanska atombomb som släpptes över Hiroshima i Japan i slutet av andra världskriget.
– Ljudvågen hördes till Nya Zeeland, 2 000 kilometer bort. Den har också registrerats över hela jordklotet på något som kallas infraljudssensorer som mäter låga ljud. Vi människor kan inte höra dem men mina kollegor på Island har registrerat att ljudvågen gick tre varv runt jorden.
TT: Hur stor är chansen att överleva något sådant?
– Hela centrala delarna av ön har sprängts bort, så hade man befunnit sig där hade det gått väldigt illa förstås. Även om man stått i den änden som finns kvar hade ljudtrycket var så kraftigt att man fått rejäla skador. Dessutom har det kastats upp stora stenar och lava i luften, hela havet var alldeles brunt av pimpsten efteråt. Så det hade man inte klarat av, säger Björn Lund.
Största utbrottet sedan 1883
Det är än så länge svårt att veta hur stora skadorna är efter utbrottet. Hittills har tre personer bekräftats omkomna i Tonga och två personer i Peru har rapporterats drunknade sedan vågor som orsakats av utbrottet nådde dit.
Utbrottet är troligen det största i en undervattensvulkan sedan utbrottet i den indonesiska vulkanen Krakatau 1883, berättar Björn Lund. Det skedde på ett liknande sätt med havsvatten som rann in i vulkanen och orsakade en explosion.
– Där mätte man tsunamivågor över nästan hela jorden och själva explosionen hördes över väldigt stora områden.
Kan påverka temperaturen
Efter utbrottet täcktes Tonga med ett lager giftig aska som förgiftade dricksvattnet och förstörde skördar. Satellitmätningar visar att askmolnet nådde minst 35 kilometers höjd och dessutom släpptes stora mängder svaveldioxid ut – vilket kan leda till effekter på klimatet, enligt Björn Lund.
– När den filippinska vulkanen Pinatubo gick i luften 1991 kom det också upp svaveldioxid och aska kring 30 kilometers höjd. Det gjorde att temperaturen på norra halvklotet, speciellt över Stilla havet, gick ner i genomsnitt en halv grad ungefär under ett par år, säger han.
När svaveldioxiden reagerar med vatten i atmosfären bildas små droppar av svavelsyra som reflekterar solljuset, vilket gör att temperaturen kan sjunka.
– Det är oklart hur det kommer att gå nu och hur stora mängder det var. Men satellitmätningar från i lördags visar att svaveldioxidmolnet sträcker sig över hela Indiska oceanen och precis har nått östafrikanska kusten i Kenya och Tanzania, säger Björn Lund.