Vulkanutbrott skapade "superplasmabubbla"

Vulkanutbrottet under vattnet utanför Tonga förra året skapade en superplasmabubbla. Bubblan var så kraftig att den störde gps-systemen i flera timmar.

Japanska vädersatelliten Himawari-8 visar vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai utbrott.

Japanska vädersatelliten Himawari-8 visar vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai utbrott.

Foto: TT/AP

Tonga2023-05-29 05:45

Det kraftiga vulkanutbrottet i havet utanför Tonga i januari 2022 chockade den lilla önationen i Stilla Havet och spydde ut materia hela 57 kilometer upp i luften.

Nu har rymdforskare tillsammans med RMIT University i australiska Melbourne upptäckt att utbrottet var så kraftigt att det skapade en superplasmabubbla som störde satellitnavigationssystemets gps över norra Australien under flera timmar.

När forskarna mätte plasmabubblan efter undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai beräknade de att den kan ha stört navigeringssystemen så långt söderut som till Townsville under cirka fem timmar.

Plasmabubblan är den största som någonsin uppmätts över Australien.

Används inom jordbruk

Den typen av gps som påverkades av utbrottet används huvudsakligen inom jordbruk, gruvdrift och byggnadssektorn, och den som försökte att använda sig av gps och inte redan hade kontakt med satelliter var tvungen att vänta länge.

Hur pass bra och exakt gps fungerar beror till stor del på skikt av laddade partiklar eller plasma i atmosfären som kallas jonosfären.

Jonosfären startar cirka 80 kilometer över våra huvuden och sträcker sig mer än 800 kilometer till rymdgränsen.

Navigationssatelliter, som de i gps-konstellationen, sänder radiosignaler genom jonosfären till mottagare nedan.

Turbulens i jonosfären

Men jonosfären är långt ifrån lugn. Där finns hårda vindar och vågor. Bubblor färdas genom plasman och ändrar dess densitet och när det händer upplevs ibland störningar i radiosignaler som passerar genom plasman från satelliterna, och signalerna kan också blockeras helt och hållet.

Vissa vågor och bubblor produceras av "rymdväder", såsom geomagnetiska stormar, där massiva klumpar av plasma slungas från solen.

Ytterligare andra produceras av fenomen under jonosfären, såsom jordbävningar, åskväder och vulkanutbrott – som det utanför Tonga.

"Komplicerad händelse"

Utbrottet från Hunga Tonga-Hunga Ha’apai var så kraftigt att det satte i gång en våg i jonosfären som cirklade runt jorden fyra gånger och påverkade gps-signaler i olika delar av världen under flera dagar.

Det skapade också en gigantisk bubbla som upptäcktes över sydöstra Asien och bars med hjälp av jordens magnetfält till norr och söder, något som kanske förvärrades ytterligare eftersom en geomagnetisk storm, som upptäcktes strax före utbrottet.

"Genereringen av plasmabubblor beror på en hel del olika saker. Det är en ganska komplicerad händelse," säger rymdfysikern Colin Waters vid University of Newcastle till ABC News.

Studien har publicerats i tidskriften Space Weather.

Fakta: Gps-systemet

Cirka 30 satelliter i gps-konstellationen kretsar runt planeten 20 000 km ovanför, var och en fullbordar två omloppsbanor om jorden på en dag. Varje satellit sänder radiosignaler mot jorden med information om dess position och tid och gps-mottagare kombinerar signaler från flera satelliter i en process som kallas trilateration för att beräkna dess position på jorden.

Lokala globala satellitnavigeringssystem använder geosynkrona satelliter, som är i en fast position ovanför en specifik plats och som kan ge korrekt positionsinformation, även bland höga byggnader.

Källa: ABC News

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!