Sju veckor efter att Kaïs Saïed kopplade greppet om makten i Tunisien i vad hans motståndare beskriver som en kupp, ger presidenten nu sitt tydligaste besked hittills om hur han tänker gå framåt.
Saied säger att konstitutionen från 2014 ska respekteras, men att förändringar i den behöver göras.
– Tillägg måste göras inom konstitutionens ramverk, säger han till statlig tv.
Det nordafrikanska landet har befunnit sig i ett maktvakuum sedan den 25 juli, då Saïed sparkade landets premiärminister och på obestämd tid stängde parlamentet, med hänvisning till nödåtgärder i konstitutionen.
Grundlagen har fått bred kritik i Tunisien, där politiska ledare antingen har velat se mer makt åt presidentskapet, eller ett starkare parlamentariskt system.
För att göra tillägg eller förändringar i Tunisiens grundlag krävs två tredjedelars majoritet i parlamentet, en punkt som Saïed beskrivit som ett hot mot nationen.
Det nuvarande parlamentets ledamöter valdes 2019 och tillträdde en vecka innan Saïed kom till makten. Presidenten har inte formell makt att upplösa parlamentet och utlysa nyval, men en del politiker i den splittrade kammaren har antytt att de själva kan komma att göra det.
Västvärlden har oroligt betraktat den fortsatta frånvaron av regering i Tunisien, som också brottas med pandemin och en ekonomisk kris.
Det för närvarande största partiet Ennahda säger att avsteg från konstitutionen innebär en tillbakagång för demokratin, medan det största fackförbundet UGTT har signalerat att man hellre vill se nyval.