I augusti 1999 skakades Turkiet av en kraftig jordbävning. Fler än 17 000 människor dödades, statlig misskötsel och korruption blottlades och landet kastades in i en ekonomisk kris. Ur ruinerna steg en ung, karismatisk politiker, som buren på en våg av folklig ilska fyra år senare seglade ända fram till premiärministerposten.
Ytterligare 20 år senare står Recep Tayyip Erdogan, i dag Turkiets president, inför likadana utmaningar som fick hans företrädare på fall. Detta blott tre månader innan turkarna väntas gå till valurnorna.
Jordbävningen den 6 februari, som hittills har kostat över 35 000 människor livet, kan komma att förändra hela den turkiska maktbalansen. Bland folket bubblar vreden och de obesvarade frågorna: Hur kunde förödelsen bli så stor? Hur kunde nybyggda lägenhetskomplex falla som korthus?
– Jag har röstat på den här regeringen i 20 år och jag berättar för alla om min ilska. Jag kommer aldrig att förlåta dem, säger Mikail Gül som förlorade fem familjemedlemmar i skalvet till The New York Times.
Oppositionsbesked dröjer
Nu går spekulationerna varma kring huruvida valet ens kommer att äga rum som utlovat den 14 maj. Enligt grundlagen måste valet hållas senast i juni, men om Erdogan kan motivera undantagstillstånd över hela landet ställs det hela troligen in – och presidenten kan stanna vid makten.
– Just nu finns det allvarliga svårigheter vad gäller att hålla val den 14 maj, sade en turkisk tjänsteman till nyhetsbyrån Reuters i torsdags.
Landets opposition, som sedan länge arbetar i kraftig motvind, skulle ha presenterat sin presidentkandidat under måndagen. Med hänvisning till jordbävningen sköts dock beskedet upp på obestämd tid, vilket gett sexpartikoalitionen ytterligare tid att nå en enad front.
– De här fruktansvärda händelserna har gett den politiska oppositionen ny ammunition gentemot regeringen – ammunition gödslad av allmänhetens ilska och missnöje, säger den politiska riskkonsulten Anthony Skinner till AFP.
Allmosor till drabbade
Oppositionen har öppet kritiserat Erdogan för den långsamma räddningsinsatsen och för att landet var illa förberett för skalvet. Den anklagar även presidenten för att ha misskött den särskilda jordbävningsskatt som infördes 1999 i syfte att stärka landets infrastruktur inför framtida naturkatastrofer.
– De misslyckades med detta precis som de misslyckats med alla andra frågor. De vet inte hur man sköter staten, säger Kemal Kilicdaroglu, ledare för det största oppositionspartiet, socialdemokratiska CHP, i en video publicerad på Twitter.
I förra veckan besökte Kiliçdaroglu, som av många spås bli oppositionens valkandidat, flera svårt drabbade områden i sydöstra Turkiet. Erdogan har också inspekterat förödelsen på plats och utlovat snabb hjälp: 10 000 lira (runt 5 500 svenska kronor) till varje drabbad familj och varaktiga bostadslösningar för alla hemlösa inom ett år.
Väljarna har tröttnat
Skeptiker undrar hur kalaset ska bekostas: redan innan katastrofen låg den turkiska ekonomin i ruiner, med skyhög inflation, stigande levnadskostnader och en fallande lira.
Den turkiska journalisten Rabia Çetin säger till tidningen The Express Tribune att många i de svårast drabbade områdena känner sig färdiga med Erdogan.
– I Adiyaman, där regeringen fick nästan två tredjedelar av rösterna i de senaste valen, sade överlevare: "Jag har alltid röstat på (Erdogans) AKP, men de kan inte förvänta sig några röster från oss längre."
– Det regerande partiet står inför en enorm utmaning i valet, säger hon.