Himlen färgades röd och svart. Turister – och på sina håll även brandmän – flydde för sina liv. Minst åtta människor har mist livet. De senaste två veckornas omkring 200 skogsbränder som rasat runtom i Turkiet har skapat svår förödelse.
Helgens regnväder gav andrum i släckningsarbetet, men president Recep Tayyip Erdogan står inför några av de största svårigheter som han mött under sina 18 år vid makten.
– Bränderna har spätt på kritik som funnits sedan tidigare mot Erdogan, säger Michael Sahlin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare ambassadör i Turkiet.
Dåligt förberett
Oppositionspartierna anklagar regeringen för att landet var dåligt förberett på bränderna, och för att man i stället lagt pengar på prestigeladdade byggprojekt. Brandförsvaret har bantats ner och det saknas släckningsplan.
Erdogan tackade inledningsvis nej till hjälp utifrån, bland annat från Israel som erbjöd sig att skicka släckningsplan, och anklagade kurdiska PKK för att ha anlagt bränderna.
– Eftersom systemet i så hög grad bygger på nationalism och regimen har så pass svag legitimitet bär det emot att be omvärlden om hjälp, säger Michael Sahlin.
Att landet enligt många bedömare rört sig i en allt mer auktoritär riktning under Erdogan har också gått ut över brandbekämpningen, enligt Michael Sahlin.
– När det finns en allsmäktig ledare som alla är rädda för skapar det en rädsla för att fatta de beslut som hade behövts ute i regionerna, säger Michael Sahlin.
Hotas av böter
Erdogan har slagit tillbaka mot kritiken. Åklagare har inlett en utredning med anledning av en kampanj i sociala medier för att få omvärlden att hjälpa Turkiet. Hashtaggen #HelpTurkey började spridas på Twitter när medier visade bilder av Erdogan i färd med att dela ut te till branddrabbade i turistorten Marmaris. Regeringen och dess anhängare anklagar kampanjen för att "sprida rädsla och förnedra Turkiets regering". och har svarat med hashtaggar som #StrongTurkey och #WeDon’tNeedHelp.
Samtidigt har tv-kanaler som fortsätter sända bilder på bränderna och inslag som "skapar rädsla och oro hos allmänheten" hotats med böter av myndigheterna.
Osäkert inför valet
Men frågan är om det räcker för att rädda Erdogans popularitet inför valet 2023. Utöver bränderna var regeringen redan pressad av en djup och långvarig ekonomisk kris, som förvärrats ytterligare av pandemin.
– Det är svårt att se hur Erdogan, som läget är i dag, ska ha en chans att vinna valet om det inte införs förändringar i författningen, säger Michael Sahlin.
Samtidigt är oppositionen splittrad.
– Det finns inte någon enande gestalt, säger Michael Sahlin.
Såväl turkiska klimatexperter som oppositionen anklagar i kölvattnet efter bränderna Erdogan för otillräcklig klimatpolitik. Turkiet är ett av sex länder som inte godkänt Parisavtalet. Detta eftersom Turkiet anser sig felaktigt ha klassats som ett industriland till skillnad från exempelvis Kina och Brasilien som räknas som utvecklingsländer och därmed får ekonomiskt stöd för att minska sina utsläpp.
Men hållningen kan vara på väg att ändras, menar Michael Sahlin.
– Jag tror att bränderna får konsekvensen att man försöker hitta ett sätt att skriva på avtalet. Det är uppenbart för de turkiska väljarna att klimatfrågan är viktig, säger Michael Sahlin.