Erdogan vinner mediekriget – men inte väljarna

President Erdogans valtal fick 32 timmar i en statlig tv-kanal – jämfört med oppositionskandidaten Kiliçdaroglus 32 minuter. På söndag går Turkiet till ett ovisst val – ovisst trots regeringens enorma övertag i medierna.
–Det märks, det återstår bara några få kritiska röster. Men folk är inte dumma, de vet det här, säger Erkan Saka, professor i medievetenskap.

Professor Ali Carkoglu, professor i statsvetenskap på Koc-universitetet i Istanbul.

Professor Ali Carkoglu, professor i statsvetenskap på Koc-universitetet i Istanbul.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Turkiet2023-05-12 12:15

Det tätnar i Turkiet. Opinionsundersökningar visar ett försprång för oppositionen, men marginalerna är små och få vågar lita på att siffrorna stämmer. Och i presidentvalet ser utmanaren Kemal Kiliçdaroglu inte ut att få de nödvändiga 50 procenten redan i en första valomgång.

Om utgången är osäker är en sak desto tydligare. Valkampanjen har varit allt annat än jämn.

Partierna har sina kampanjkassor, president Recep Tayyip Erdogan och de övriga kandidaterna syns på gigantiska affischer över hela landet. Men regeringen får klart mest utrymme.

– De lokala ledarna ger dem plats, offentliga utrymmen som de får gratis eller för en symbolisk summa. Där har oppositionen inte en chans, säger Erkan Saka, professor i medievetenskap vid Bilgi-universitetet i Istanbul.

Tv-kanalerna med sig

Det är inte bara på affischerna den auktoritäre Erdogan har försprång. Landet rankas på plats 165 av 180 i organisationen Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex och presidenten har nästan alla tv-kanaler i ryggen.

De pumpar ut budskapet om presidentens framgångar och oppositionens tvivelaktiga kopplingar till kurderna, vilket de flesta uppfattar som en kod för den terrorstämplade organisationen PKK.

I april sände det statliga mediebolaget TRT enligt egen uppgift 32 timmar av Erdogans valtal, medan Kiliçdaroglu fick 32 minuter.

– De skryter till och med om det, med inte så lite stolthet. Men 32 mot 32, man får i alla fall ge dem att de har humor, säger Erkan Saka.

Trötta på presidenten

Trots det har Erdogan alltså inget givet övertag, något som märks i opinionsmätningarna.

– Nej, folk är trötta på honom. Man vet att allt han säger antingen är fel eller ologiskt eller totalt oacceptabelt, säger Ali Carkoglu, professor i statsvetenskap på Koc-universitetet i Istanbul.

På internet är oppositionen skickligare i sina kanaler, men det finns också en rädsla för att regeringen ska göra som efter den stora jordbävningen i februari. Då stängdes nätet ner och inga kritiska röster om hjälpinsatsen kom fram.

– Det är farligt att vara för kritisk och regeringen har gått tillbaka till gamla förtryckarmetoder, som i februari. Och så har den infört nya lagar för att kriminalisera och begränsa yttrandefriheten, säger Erkan Saka.

Liten risk för valfusk

Han syftar på den lag som infördes i höstas, som förbjuder spridande av falsk information och som kan ge tre års fängelsestraff. Enligt oppositionen kan lagen användas för att stoppa all rapportering om eventuellt valfusk.

– Risken för valfusk är ändå relativt liten, det turkiska valsystemet är inte så dåligt, säger Ali Carkoglu.

Då är både han och Erkan Saka desto mer rädda för vad som skulle hända om Erdogan får sitta kvar i ytterligare fem år.

– Om det händer är det ytterst optimistiskt att tro att de positiva strömningarna skulle finnas kvar. Det är nu eller aldrig, vår enda chans till förändring, säger Carkoglu.

– Om han fortsätter på samma väg kommer de flesta demokratiska institutioner att kollapsa och Turkiet blir än mer av en paria, varnar Erkan Saka.

Han hoppas att landet ska återfå sin status i omvärldens ögon.

– För 20 år sedan var Istanbul ett coolt ställt att åka till. Det kan det bli igen.

Fakta: Turkiet

Världens till ytan 36:e största land. Men befolkningen, cirka 85 miljoner, gör att landet räknat i antal människor är 18:e störst i världen. Det innebär att ungefär var 100:e person på jorden är turk.

Få platser i världen har varit permanent bebodda längre än dagens Turkiet – det gynnsamma läget på vägen mellan Afrika, Asien och Europa har varit attraktivt i årtusenden.

Att ligga vid ett vägskäl har dock sina sidor. Turkiet ligger delvis i Europa, men mest i Asien. Landet blev för över 20 år sedan kandidat för EU-medlemskap, men politisk oenighet och diverse kriser har inneburit att processen numera ligger på is. Turkiet är medlem i den västliga försvarsalliansen Nato, ett samarbete som dock gnisslar i och med att landet samtidigt gör stora vapenaffärer med Ryssland och asiatiska länder.

Ankara är huvudstad, men Istanbul är världsstaden som utgör landets stora metropol.

Turkiet gränsar till Svarta havet i norr, Georgien i nordost, Armenien, Azerbajdzjan och Iran i öster, Irak, Syrien och Medelhavet i söder, samt Bulgarien och Grekland i nordväst.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!