President Recep Tayyip Erdogans självpåtagna roll som dörrvakt mellan Sverige och Nato har skapat rubriker i månader. Men den är inget som märks i Turkiets valrörelse. Få har en åsikt och de som har det följer partilinjen.
– Sverige är ett fint land, ni är välkomna in, säger Elin Atila i Istanbul, som tänker rösta på utmanaren Kemal Kilicdaroglu.
– Med Sverige har jag inga problem, men ni kan inte komma in i Nato ännu, säger Gökhan Sahin, som arbetar åt Erdogans parti AKP:s valkampanj i Beyparazi.
Varför valfråga?
De undrar varför vi bryr oss, varför vi tror att Sveriges Natoansökan skulle vara en valfråga i Turkiet. Liksom många andra citerar de landsfadern Kemal Atatürks ord om att "fred hemma ger fred i världen".
– Erdogan hade kunnat göra det till något större, men det finns inget allmänt motstånd mot Europa och det är ingen fråga han skulle ta hem många röster på, konstaterar Ali Carkoglu, professor i statsvetenskap på Koc-universitetet i Istanbul.
Oppositionskoalitionens presidentkandidat Kemal Kilicdaroglu har lovat att släppa in Sverige i Nato. Både Ali Carkoglu och Mehmet Ali Tugtan, professorer vid Bilgi-universitetet i Istanbul, tror på svenskt Natomedlemskap oavsett valvinnare.
Inget "rakt spår"
Men det innebär inte att Stockholm kan räkna med ett rakt spår till anslutning efter valet, varnar Carkoglu. Paradoxalt nog kan en vinst för Erdogan göra det lättare. Om presidenten vinner kommer han inte längre att ha några anledningar att hålla Sverige på sträckbänken, påpekar han. Parallellt har oppositionen anklagats för att vara alltför västvänlig, den kan råka ut för bakslag om den ger grönt ljus för Sveriges Natoansökan för snabbt.
– Nationella alliansen (oppositionen) kan pressas till att vara mer hökaktig. Erdogan kan lätt säga att "vi lät dem vänta men ni släppte in dem direkt". Den stora frågan är hur mycket man kan begära av ett civiliserat demokratiskt land. Regeringen pressar gränserna just nu, säger Carkoglu.
Mehmet Ali Tugtan, specialiserad på Turkiets förhållande till Nato, anser att det skulle vara "direkt oprofessionellt" av Nationella alliansen att släppa in Sverige på en gång, utan motkrav.
– En av de mest grundläggande punkterna i deras valprogram är att återinföra professionalism. Om deras första åtgärd vore en så amatörmässig åtgärd skulle det vara självmål, säger Tugtan till TT.
Har med sig folket
Mehmet Ali Tugtan ser frågan om den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK som helt rimlig för Erdogan att lyfta gentemot Sverige. Ingenting i Natofrågan kommer att lösas förrän den skärpta antiterrorlagstiftning, som är tänkt att träda i kraft i Sverige den 1 juni, verkligen gör det, säger han.
– Där har Erdogan med sig det turkiska folket. Terrorismen, och i synnerhet PKK, diskuteras aktivt. Dagens svenska lagar ger PKK alltför mycket rörelsefrihet, och kravet på striktare lagar ses som något naturligt.
Frågan kom mycket lägligt för presidenten inför valet. Kriget i Ukraina och Sverigefrågan gjorde att Erdogan kunde flytta fokus från inrikespolitiken och komma med krav på USA. Turkiet meddelade att ett besök av en utrikesminister vore välkommet och betonade sin vilja att köpa amerikanska stridsplan av typen F16.
Plötsligt kom utrikesminister Antony Blinken till Ankara i februari och USA:s kongress håller, lite i skymundan, på att rösta för en mindre affär om F-16-plan.
– Det är ett spel och folk förstår det. Man kan ogilla hans sätt, men det går inte att anklaga Erdogan bara för att han är en skicklig spelare, säger Mehmet Ali Tugtan.