Turkiets flygangrepp kommer veckan efter bombattentatet i Istanbul, då sex människor dog. Turkiet har pekat ut kurdiska organisationer i Syrien som skyldiga till dådet och formellt beskrivs flygangreppen som en vedergällning.
Samtidigt är det här ett område som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sedan länge velat genomföra en offensiv mot, enligt Michael Sahlin, tidigare Turkietambassadör och numera verksam vid det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri.
Senaste gången en offensiv sattes in var 2019, då Ankara fick hård kritik från stora delar av västvärlden.
– Turkiet har sedan länge aviserat avsikt att än en gång militärt ge sig på kurdiska mål i norra Syrien och norra Irak, säger Turkietkännaren Michael Sahlin.
– Från Turkiets sida har man pratat om det som en oavslutad sak, säger han.
Han tillägger att Turkiet tidigare har signalerat om större militära operationer än enskilda flygangrepp i regionen.
Drar likhetstecken
Aras Lindh, analytiker och Turkietkännare vid Utrikespolitiska institutet, är inne på samma linje och säger att Turkiet längre har velat komma åt den syrisk-kurdiska organisationen PYD och dess väpnade gren YPG – som av Turkiet likställs med den även i väst terrorstämplade rörelsen PKK.
– Det här är ur turkiskt synsätt en möjlighet att kunna dra likhetstecken mellan de syrisk-kurdiska organisationerna och PKK, säger han.
USA samarbetade med YPG i striden mot terrororganisationen IS. I skrivande stund har Washington inte kommenterat flygangreppen.
Joe Bidens regering har också haft en ansträngd relation med Erdogan.
– Frågan är hur USA väljer att svara. Det här är ett angrepp på en aktör som har varit en allierad med inte bara USA, utan hela koalitionen mot IS. Delar av de områden i norra Syrien som har angripits har, mig veterligen, ett luftrum som kontrolleras av USA, säger Aras Lindh.
Testar USA och Ryssland
Michael Sahlin säger Turkiet av stormakterna USA och Ryssland tidigare har fått nej för en markinvasion av norra Syrien, där de båda har styrkor på marken.
– Jag tror att det här är ett test från turkisk sida, för att kunna gå vidare. Man försätter nu både Ryssland och USA i ett dilemma om hur mycket man ska morra mot det här, säger Sahlin.
USA:s och Rysslands svar på flygangreppen kan styra hur och om offensiven utvecklar sig. Aras Lindh säger att Turkiet behöver få grönt ljus av båda.
– Ytterst är det vad som krävs, det här är områden där båda länderna har militär närvaro, säger han.
"Helt andra tongångar"
Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) skriver till Expressen att ”Sverige kommer att samråda inom EU om linjen när det gäller synen på Turkiets bombningar av Syrien".
Ett tonläge som skiljer sig markant från den skarpa kritik Sverige drev mot den turkiska offensiven 2019.
Inte särskilt förvånande, med tanke på den pågående Natoprocessen där Turkiet kan säga nej till Sveriges inträde, enligt experterna.
– Det beror på att Sverige gör helt andra säkerhetspolitiska bedömningar. Det är utifrån den analysen man beslutar hur man väljer att kommenterar den här händelsen, säger Aras Lindh.
