Johan von Schreeb är i Turkiet för att hjälpa till att samordna hjälpinsatserna efter den förödande jordbävningen. Men hur skapar man ordning i ett kaos?

– Den här typen av desperation gör att det är svårt att ha någon ordning, säger von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin.

Byggnader som blivit till stora grushögar. Människor som inte har någonstans att ta vägen. Dessutom är det vinter och kallt. Desperationen är enorm.

– Folk är upprörda, folk fryser och man försöker skicka iväg sina äldre och sina barn till andra platser. Det är svårt att försöka få någon slags samordning kring allt, säger han från staden Adana i södra Turkiet.

Måste prioritera

Hit kom han efter att ha kört i snöstorm från Istanbul, en sträcka på närmare hundra mil. Adana är just nu en av hubbarna där man samordnar hjälpinsatserna och där han själv ska se till att hjälpen når de mest behövande. Logistiken är en av de stora utmaningarna just nu.

– Det är en kamp om tiden och chanserna att hitta fler överlevande är i stort sett över. På det stora hela går det inte att lägga för stora resurser på det. Man måste prioritera annat även om det skapar upprörda känslor bland anhöriga.

TT: Hur tas det mot?

– Det tas emot jätteilla. Det blir alltid så här i de här situationerna, det blir känslomässigt. Dels har man anhöriga som försvunnit och ligger i rasmassorna, dels har man fått hela sitt hem och hela sin framtid förstörd – från en minut till en annan. Folk är helt tomma i huvudet och det är jättejobbigt, säger von Schreeb.

"Jättejobbigt att möta"

Han har befunnit sig i många katastrofområden tidigare och mött desperationen hos människor som förlorat allt.

– Det blir en enorm urladdning och folk nästan irrar omkring utan att veta vart de ska ta vägen.

– Det är jättejobbigt att möta på det där, man vet inte riktigt vad man ska göra.

Efter jordbävningskatastrofen i Haiti 2010 har Världshälsoorganisationen (WHO) försökt skapa ett bättre system för att samordna internationella hjälpinsatser. Det handlar bland annat om att snabbt kunna få iväg fältsjukhus till drabbade områden, en fråga som Karolinska institutet i Solna varit drivande i.

– Innan en katastrof inträffat har man kunnat verifiera att fältsjukhusen lever upp till en kvalitetsstandard vilket innebär att man har ett nätverk av fältsjukhus som är redo att bli styrda och tillsagda vart de ska åka. Vi har bättre verktyg för att hantera den här typen av katastrofer, men det kommer alltid vara svårt i ett kaos.

"Svårt med ordning"

Arbetet kring hur man ska samordna insatser vid en större katastrof har blivit bättre, anser han, men tillägger:

– Den här typen av desperation gör att det är svårt att ha någon ordning. Vi försöker jobba systematiskt för att det ska bli bättre och bättre vid stora jordbävningar. Nu har vi en bättre mekanism och kan göra det tillsammans med Turkiet, säger han.

– Vi håller även på att få in rapporter om var de förstörda hälsoinrättningarna ligger och på så sätt kunna skicka dit fältsjukhus.

Johan von Schreeb har inte varit i Turkiet särskilt länge. Hur länge han kommer att vara på plats för att hjälpa till är oklart.

– Tills vidare.

Rättad: I en tidigare version fick Världshälsoorganisationen fel namn.