Turkiet är under president Recep Tayyip Erdogans styre en ständig huvudvärk för flera Natoländer, och relationen inom försvarsalliansen är redan infekterad.
Trots kraftig avrådan från USA har Turkiet köpt luftvärn från Ryssland. Relationerna med Frankrike har också försämrats avsevärt under Erdogans tid vid makten, dels på grund av Frankrikes delaktighet i kriget mot IS i Syrien, där man stöttat kurdiska styrkor, dels på grund av landets politik mot islamism, som har väckt turkisk vrede. Och den gamla konflikten mellan Grekland och Turkiet om kontroll över Egeiska havet har blossat upp på nytt de senaste åren.
– Turkiet är irriterat på USA, Europa och västvärlden i allmänhet, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Samtidigt är Turkiet, som har den näst största militärmakten i Nato och en viktig geostrategisk position vid Svarta havet, en av alliansens viktigaste medlemsländer.
Diplomatiska påtryckningar
Visst kan de länder som vill se Sverige och Finland som medlemmar i Nato utfärda sanktioner och olika diplomatiska påtryckningar. Men det behöver enligt Aron Lund inte betyda så mycket för Turkiet, som har en annorlunda syn på hur man bygger inflytande än vad till exempel Sverige har.
– Man ställer sig i vägen för en massa beslut, och flyttar bara på sig om man får någonting i gengäld. Om folk blir irriterade under processen, så rycker man på axlarna. Det viktiga är vad man får i slutändan. Med den attityden är man inte lika sårbar för diplomatiska protester och arga uttalanden, säger Lund.
Det krav som turkiska diplomater och Erdogan fört fram för att Sveriges och Finlands medlemskap i Nato ska godkännas är bland annat ett utlämnande av flera personer i Sverige som Turkiet klassar som säkerhetshot. Detta vore svårt att genomföra, ens om viljan fanns, med tanke på det svenska rättsväsendets utformning.
– Frågan är om Turkiet vet om det, säger Aron Lund.
Kongressen bestämmer
En annan fråga som kan bli aktuell i eventuella förhandlingar är vapenförsäljning. När Turkiet köpte luftvärn från Ryssland upphörde USA med sin vapenexport till landet.
Men frågan om att sälja vapen till Turkiet ligger inte i USA:s president Joe Bidens händer, utan kongressens, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.
– Och det här kommer bara irritera kongressen, som ser Turkiets agerande som utpressning, säger hon.
Både Jenny White och Aron Lund tror att Erdogans agerande delvis också kan bero på att han försöker trissa upp det inhemska stödet inför nästa års parlaments- och presidentval.
– Nya opinionssiffror visar att turkiska väljare är positivt inställda till att neka Finland och Sverige inträde. Han och hans parti har övertygat befolkningen om att väst behandlat Turkiet orättvist, och att man inte tagit frågan om säkerhetshot mot Turkiet på allvar, säger White.
Dalande väljarstöd
Att Erdogan står upp mot väst får honom att framstå i god dager, vilket han är i desperat behov av då hans väljarstöd dalat i takt med att den turkiska ekonomin havererat.
– Han har egentligen ingenting att förlora förutom sitt rykte. Och det är ändå redan ganska sönderslitet, säger Jenny White.