Rösterna räknas i turkiska ödesvalet

De turkiska vallokalerna har stängt. Nu avgörs vilken riktning landet tar. Ett preliminärt resultat väntas tidigast under kvällen. –Vi behöver förändring. Vi har fått nog, sade Mehmet Topaloglu, en av de första som lade sin röst i sydliga Antakya på söndagsmorgonen.

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan röstade i Istanbul.

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan röstade i Istanbul.

Foto: Umit Bektas/AP/TT

Turkiet2023-05-14 10:40

Några vallokalsundersökningar har inte Turkiet, och enligt landets regelverk får inte nyhetsmedier rapportera delresultat före klockan 20 i kväll, svensk tid. Landet har i tidigare val tenderat att räkna rösterna snabbt.

Väljaren Mehmet Topaloglus hemstad var en av de värst drabbade i den förödande jordbävning som rammade Turkiet och Syrien i februari. Många i de svårast drabbade områdena har kastat skulden för katastrofens omfattning på Erdogan och hans regering.

– Jag har röstat på Erdogan under hans två första mandatperioder, men jag skulle inte göra det igen om han så vore min egen far, fortsatte Topaloglu.

"Återupprätta demokratin"

För merparten av de 60 miljoner röstberättigade turkarna har dagens val stått mellan sittande president Recep Tayyip Erdogan och oppositionens kandidat Kemal Kiliçdaroglu. Resultatet innebär antingen fem år till vid makten för den alltmer auktoritäre Erdogan – eller att landet byter riktning och går mot en mer demokratisk framtid, enligt bedömare.

Efter att ha röstat i Ankara vid lunchtid på söndagen lovade Kemal Kiliçdaroglu ett samlat pressuppbåd att "återupprätta demokratin" i landet.

– Vi har alla saknat demokrati. Våren kommer att komma även till det här landet, om Gud vill, sade 74-åringen.

Erdogan – som styrt landet i över 20 år – var förhållandevis ödmjuk efter att ha lagt sin röst i Istanbul.

– Mitt hopp till Gud är att resultatet – efter att rösterna räknats klart i kväll – är bra för landets framtid och för turkisk demokrati, sade han.

14 timmar i buss

Semra Karakas och hennes 23-åriga dotter Aylin nödgades till en 14 timmar lång bussresa för att rösta i hemstaden Antakya, sedan jordbävningen i februari tvingat familjen att lämna hemmet och starta på nytt i kustorten Antalya. För mor och dotter framkallar återkomsten svåra minnen.

– Staten kom inte till vår undsättning. De kom tre eller fyra dagar efteråt, säger Aylin Karakas.

Mamma Semra berättar om plågsamma minnesbilder, om döende och döda spädbarn som låg fastklämda i timmar och dagar i bråten i några få plusgrader. För många kom hjälpen alltför sent.

Enkelt val

Jordbävningens eftermäle och den sedan länge dalande turkiska ekonomin spås bli utslagsgivande i söndagens val. För 18-årige förstagångsväljaren Kivanc Dal i Istanbul var valet enkelt.

– Jag kan inte se någon framtid. Erdogan kan bygga hur många pansarvagnar och vapen han vill, men jag kan inte respektera det så länge jag inte har ett öre på fickan, sade studenten.

Om ingen av presidentkandidaterna får över 50 procent går valet till en andra omgång som hålls den 28 maj.

Partiet CHP:s ledare Kemal Kiliçdaroglu röstade i en vallokal i Ankara.
Partiet CHP:s ledare Kemal Kiliçdaroglu röstade i en vallokal i Ankara.
Fakta: Valet i Turkiet

I dag den 14 maj har Turkiet hållit president- och parlamentsval. 64 miljoner är röstberättigade, varav 61 miljoner bor i landet.

Drygt fem miljoner är förstagångsväljare. En femtedel av alla väljare är under 25 år, och 51 procent är under 40.

Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna kommer en andra valrunda att hållas den 28 maj.

Landets största parti, AKP, grundat av Recep Tayyip Erdogan, har regerat i Turkiet sedan 2002. Men efter en tid av ekonomisk instabilitet och anklagelser om ett alltmer auktoritärt styre har stödet minskat.

I parlamentsvalet ska väljare från 87 valdistrikt välja 600 ledamöter till en femårig mandatperiod i det turkiska parlamentet.

I parlamentet har AKP ingen egen majoritet, men styr med hjälp av det starkt nationalistiska MHP.

Inför valet har större delen av oppositionen samlat sig i en bred koalition, med partier från vitt skilda bakgrunder.

Det största partiet i oppositionen, CHP grundat av landsfadern Mustafa Kemal Atatürk, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt. CHP leds av oppositionens presidentkandidat Kemal Kiliçdaroglu.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!