"Sverige ses som PKK:s största stöd i Europa"

Sveriges Natoansökan är mycket omskriven i Turkiet – och de flesta turkar är emot ett svenskt medlemskap i alliansen. Det menar den inflytelserika turkiska professorn Huseyin Bagci.
–För många här är bilden att Sverige är ett paraply för PKK och YPG, säger han.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu, till höger, och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S), till vänster, vid en spänd presskonferens i Ankara i oktober 2020.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu, till höger, och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S), till vänster, vid en spänd presskonferens i Ankara i oktober 2020.

Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Turkiet2022-06-10 07:48

De många turerna kring Sveriges Natoansökan skapar inte bara rubriker i Sverige. Svensk politik har även fått stort utrymme i turkiska medier.

Det berättar Huseyin Bagci, chef för Turkiets utrikespolitiska institut (DPE) och en av landets mest inflytelserika röster inom internationella relationer.

– Mitt intryck är att majoriteten av turkarna är emot ett svenskt Natomedlemskap. I varje fall anser de att regeringen gör rätt i att blockera ansökan just nu, säger han till TT.

Tona ned kritik

Bagci tar upp ett exempel i turkisk inrikespolitik: För ett år sedan uppmanade regeringen tv-kanaler med kopplingar till Muslimska brödraskapet att tona ned sina kritiska inslag mot Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Det efter att relationerna mellan Ankara och Kairo förbättrats.

– Det är en återkommande diskussion att ifall Turkiet ska utesluta grupper på grund av politik, så kan Sverige också göra det, säger han.

Samtidigt understryker han att Sverige generellt är ett respekterat land i Turkiet, som ses som ett föredöme vad gäller bland annat demokrati och mänskliga rättigheter.

Hätsk ordväxling

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har ett väldigt dåligt rykte i Turkiet, fortsätter Bagci. För ett och ett halvt år sedan hamnade hon i en hätsk ordväxling med sin turkiska motpart Mevlüt Cavusoglu, efter att ha sagt att hon uppmanar Turkiet att dra sig tillbaka från Syrien.

Att "använda ordet uppmana på det sättet i diplomati är nedlåtande", sade Cavusoglu – varpå Linde svarade: "Jag hoppas bara att alla i Turkiet har möjligheten att uttrycka sina åsikter lika öppet som utrikesministern gör".

Enligt Bagci är detta något det fortfarande pratas om i Turkiet och som har stört landets president Recep Tayyip Erdogan personligen.

– Även om det inte nödvändigtvis är sant är det förankrat hos många i den turkiska opinionen att Sverige är PKK:s största stöd i Europa. Det intrycket började med Ann Lindes uttalande, och har förstärkts under de senaste veckorna, säger Bagci.

Kan ta flera månader

Samma bild återges i de stora turkiska tidningarna, enligt professorn. Där sprids en bild av att Sverige konsekvent försvarar och främjar PKK och YPG.

Turkiet har blockerat både Sveriges och Finlands Natoansökningar. Men enligt Huseyin Bagci är det framför allt Sverige som är det stora huvudbryet för Ankara, där Finland ses som mindre problematiskt och mer samarbetsvilligt.

Vad gäller framtiden ser Bagci positionerna som låsta – särskilt efter att regeringen meddelat att avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh om ett fördjupat stöd till det syriskt-kurdiska självstyret PYD står fast.

Hans prognos är att Sverige till slut kommer att släppas in in i alliansen, men att det kommer att ta flera månader. Bagci ser det inte som troligt att länderna har kommit överens när Nato håller toppmöte i Madrid i slutet av juni.

– Ju mer Stockholm insisterar på sin sak så kommer Ankara att säga nej. Det kommer nog att ta till efter Sveriges val i höst för det här att lösas, säger han.

Fakta: PKK, PYD och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

YPG är den väpnade grenen av PYD, som är det största politiska partiet bland syriska kurder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!