Redan 2019 kom Europadomstolen (ECHR) fram till att fängslandet av affärsmannen och aktivisten Kavala var politiskt motiverad och bryter mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Han hade då suttit fängslad i två år, sedan han anklagats för att ha finansierat kuppförsöket mot president Recep Tayyip Erdogan 2016.

Europarådet inledde i december i fjol en process för att besluta om Turkiets vägran att följa ECHR-domen innebär ännu ett brott mot konventionen, efter att två tredjedelar av rådets medlemsländer röstade för åtgärden.

Inget svar

Turkiet gavs då fram till på onsdag, den 19 januari, på sig att komma med sitt svar. Något sådant hade på måndagen inte kommit in.

Den 64-årige Kavalas fall ska åter upp i rätten den 21 februari, efter nästa ordinarie möte i Europarådet.

– Hans fortsatta fängslande i 1 539 dagar är ett bevis för den laglöshet som Europadomstolen har identifierat. Få slut på denna laglöshet i dag så att vår klient kan få tillbaka sin frihet, säger Kavalas advokat Koksal Bayraktar enligt nyhetsbyrån AP.

Riskerar uteslutning

Om Turkiet bedöms fortsätta bryta mot de mänskliga rättigheterna kan dess rösträtt i Europarådet dras in, med risk för uteslutning som slutgiltigt straff. Men än återstår en lång process innan sådana straff kan bli aktuella.

Bara en gång tidigare har en dylik process inletts, då mot Azerbajdzjan som likt Turkiet vägrade släppa en fängslad dissident.

I oktober hotade Erdogan att slänga ut tio ambassadörer, däribland den svenska, från Turkiet efter att länderna krävt att Osman Kavala bör släppas fri. Erdogan backade senare från hotet.