Högt uppe på en av Ankaras många kullar ligger Mustafa Kemal Atatürks storslagna mausoleum Anitkabir, med panoramautsikt över huvudstaden.
Hit vallfärdar tusentals turkar varje dag för att med vördnad blandad med uppsluppenhet hylla nationens fader.
— Han är vårt allt. Han byggde det land vi lever i och gav oss en framtid, säger Figen Onun till TT efter att ha besökt Atatürks sarkofag, och får medhåll av sina vänner.
Tillsammans har de kommit från Izmir, och de är inte ensamma den här varma dagen, det har bildats kö för att få gå in i de allra innersta rummen.
Den 29 oktober 1923, för precis 100 år sedan, utropade Mustafa Kemal, som han då hette, den självständiga nationen Turkiet. Landet steg ur det osmanska rikets spillror, till stor del tack vare den stolte militären som blev dess första president.
Syns överallt
Det islamiska arvet trycktes ned och sekularismen infördes som en bärande princip i författningen. Med det moderna kom ett ökat stöd för skolor och utbildning, och kvinnors ställning stärktes.
I huvudstaden, liksom resten av det stora landet, är Kemal Atatürk ständigt närvarande, som porträtt eller namn på torg och parker – extra mycket under hela detta jubelår.
Under vårens valrörelse syntes såväl Recep Tayyip Erdogan som utmanaren Kemal Kilicdaroglu från Atatürks parti CHP dessutom på bilder där de klippts ihop med den store ledaren.
Att ses som hans like skadar inte, trots att Erdogan har försökt förminska hans roll under olika faser, som ett medel att vrida om armen på dagens CHP, påpekar Bitte Hammargren.
Tagit oss ur skuggan
För den nation som nu fyller 100 år är förstås inte samma stat som såg dagens ljus i spåren av första världskriget. Och det som syns av Atatürks politik i dag är inget som är unikt turkiskt, säger Mehmet Ali Tugtan, professor i säkerhetspolitik vid Bilgi-universitetet i Istanbul.
— Det som återstår av hans ideologiska kompass är universella saker som att låta sig ledas av vetenskap och förnuft. Det behöver man inte att Atatürk berättar för en, säger han.
— Vi har tagit oss ur Atatürks skugga, en ny generation vid makten har ändrat bilden. Han är vår nations räddare och grundare av republiken, ja, men inte längre den ideologiska guiden att rätta sig efter, säger han.
Inte minst gäller det synen på utrikespolitiken. Till skillnad från Erdogan vände sig Atatürk mot väst och bort från den muslimska världen. Ett utvidgat Nato i norra Europa hade han antagligen inte satt sig på tvären mot, tror Mehmet Ali Tugtan.
Hade inte lyckats i dag?
Men politiken är ändå långt borta vid Anitkabir, där ikonen Atatürk är oantastlig.
– Det var han som byggde våra skolor, han såg framåt. Jag är lärare och det är hans förtjänst att jag kan vara det, säger Alena Ceylan från Antalya.
– Det var rörande att komma hit.
Liknande ord kommer från besökare efter besökare, varav påtagligt många är unga.
– Vi är här för att hylla Kemal Atatürk. Och för att tacka honom, säger 16-årige Fatih Demiroglu, som åker hit varje år tillsammans med sina syskon och föräldrar.
Dagens hyllningar med fyrverkerier, tal och utställningar lär pågå in i sena måndagsnatten. Men hade en ung Atatürk, med sin politik, kunnat lyckas i dag? Bitte Hammargren tror inte det.
— Hans enpartistat hade inte accepterats. Och hans sätt att trycka ned islams roll i samhället hade också varit omöjlig i dag.
