Väljare om svenska Natofrågan: Litar på Erdogan

Ett dansande folkhav mötte sin stora idol, och valkampen i Turkiet nådde ny styrka när president Recep Tayyip Erdogan höll ett brandtal i den dramatiska valspurten. –Vi kan inte tänka oss någon annan, för det finns ingen annan, säger anhängaren Deniz.

President Recep Tayyip Erdogan talar på ett valmöte i parken Baskent Millet Bahçesi i Ankara.

President Recep Tayyip Erdogan talar på ett valmöte i parken Baskent Millet Bahçesi i Ankara.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Turkiet2023-05-01 06:15

Det är två veckor kvar till det som kallas ett ödesval för Turkiet och det blåser kallt i Ankara. Inte på två decennier har Recep Tayyip Erdogan stått inför ett val med lika osäker utgång.

Dessutom regnar det.

Inte för att det märks när den 69-årige presidenten och hans hustru Emine Erdogan går upp på scenen i centrala Ankara.

En vägg av jubel möter dem, från tiotusentals anhängare som nästan alla viftar med flaggor – den turkiska eller någon av presidentens parti APK:s vita blå och orange.

– Så, är ni redo att ansluta er till vår stora seger, frågar Erdogan folkhavet, säker i den roll som en landsfader han själv iklätt sig, närmast i klass med den store Kemal Atatürk, vars porträtt hänger jättelikt vid sidan om scenen och mausoleum ligger ett stenkast bort.

Kräktes i tv

Den höga inflationen, kritiken efter jordbävningen i februari, flyktingkrisen – allt är som bortblåst när presidenten nickar gillande till DJ Pedros bombastiska och omåttligt populära hyllningslåt, lämpligt döpt till "Recep Tayyip Erdogan".

Hur stark han än vill visa sig kan han inte runda veckans stora samtalsämne. Få turkar missade att presidenten förra veckan kastade upp i tv och sedan dess ställt in nästan alla framträdanden.

– Som ni vet var jag sjuk, och från alla hem hördes bönerna för mig. Jag ska försöka visa mig värdig alla era böner, säger han.

Och publiken ger honom än mer stöd.

– Det visar bara att han är mänsklig. Man kan inte hoppa på någon för magsjuka, det är bara ett sätt att undvika att själv få kritik, säger läraren Mine och får medhåll av sin kollega Esra.

– De vill bara måla upp honom som svag, han är ett för stort hot.

Natoställningen en styrka

Att Erdogan ställt sig i vägen för ett svenskt medlemskap i Nato har de ingen åsikt om, säger Esra och yttrar samma ord som många i publiken kommer med i nästan alla frågor.

– Om Erdogan tycker det så litar vi på att det är rätt. Han gör rätt.

23-åriga Aysun, lite längre fram i folkmassan, har inget emot Sverige men Erdogans ställning är ett styrkebesked.

– Jag vet att ni har ett bra land, men han är tuff mot Europa och jag tycker att det är bra. Och det är bara Erdogan som kan göra så, det är bara han som visar att han vill det, säger sjuksköterskestudenten.

"Finns ingen annan"

Opinionsundersökningarna ger presidenten ett svagt försprång mot oppositionen, men marginalerna är små och från scenen ritar Erdogan upp en mörk bild av det stora utmanarpartiet CHP och dess ledare, presidentkandidaten Kemal Kilicdaroglu.

– Herr Kemal har förvandlat CHP till ett hem åt alla som vill förolämpa vår republik. Under hans ledarskap styr hbtq-förespråkare, globalister och de som vill se ett sekulärt Turkiet, varnar Erdogan.

Det är varningar 23-åriga Aysun inte tar lätt på. Hon har just på grund av Erdogans politik flyttat tillbaka från Nürnberg i Tyskland, dit hennes föräldrar utvandrat när hon var barn.

– De hade inget val. På den tiden fick kvinnor inte ha slöja på universiteten. Nu har han ändrat på det och gett oss tillbaka friheten och styrkan. Om Kilicdaroglu vinner ändrar han tillbaka allt.

Bara några meter därifrån – på andra sidan stora kravallstaket som håller männen till höger och kvinnor till vänster – håller Deniz med.

– Erdogan är den ende som kan ta oss framåt, han har styrt i 20 år och måste göra det i 20 år till. För barnen, deras framtid hänger på det, säger han och pekar på sina två söner.

– Vi kan inte tänka oss någon annan, för det finns ingen annan.

Värmen kommer med segern

Efter en dryg timme har president Erdogan kommit till punkt. Kraften har sinat och ledaren som inledde i bara kavaj har fått på sig en tjock ytterrock.

Men det lilla regnet har slutat falla, och värmen kommer. Om två veckor, säger en äldre man som skyndar förbi med en AKP-flagga i handen.

– När Erdogan vinner blir det varmt. Då kan vi gå ut i bara skjortan.

Kvinnor lyssnar på Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid ett valmöte i Başkent Millet Bahçesi-parken i Ankara inför det turkiska presidentvalet.
Kvinnor lyssnar på Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid ett valmöte i Başkent Millet Bahçesi-parken i Ankara inför det turkiska presidentvalet.
Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj 2023 håller Turkiet president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar är röstberättigade.

Tidigare var datumet satt till den 18 juni, men med hänvisning till skolåret tidigarelades valet. Därmed hålls valet samma datum som Turkiet höll sitt första fria val 1950.

Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hållas den 28 maj.

I parlamentsvalet ska väljare från 87 valdistrikt välja 600 ledamöter till en femårig mandatperiod i det turkiska parlamentet.


Fakta: Erdogan och AKP

Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmästare 1994.

2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. Erdogan fick i valet 2002 inte ställa upp som kandidat, då han tidigare avtjänat ett kortare fängelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansågs propagera för islamistiskt våld.

Han tog över som premiärminister 2003, en roll han hade fram till 2014, med Abdullah Gül som president.

2014 valdes Erdogan själv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.

Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång, med förbättrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.

Efter att ha omvalts som president 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en allt mer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!