De höga hyrorna i huvudstaden har växt till en de hetaste frågorna för berlinarna. En gräsrotskampanj lyckades få ihop 183 711 namnunderskrifter med krav om folkomröstning, klart över de erforderliga cirka 172 000.
Folkomröstningen kommer troligen att hållas den 26 september, som är dagen för val till nytt federalt parlamentet och till nytt Berlinstyre. Utfallet är inte bindande, men ett ja skulle öka trycket på politikerna att göra något åt boendesituationen.
Rusat i höjden
Rörelsen "Expropriera Deutsche Wohnen & Co." – döpt efter Berlins största hyresfastighetsbolag – siktar in sig på bolag som äger mer än 3 000 hyreslägenheter.
Målet för rörelsen är att mer än 240 000 bostäder ska placeras under ett offentligt organ som ska administreras "demokratiskt, transparent och i det allmännas intresse".
I Berlin hyr 80 procent av de 3,7 miljoner invånarna sitt boende. Mellan 2007 och 2019 har hyrorna ökat med nära 85 procent på grund av att investerare lockats dit och bristande bostadsstruktur.
Hyresstopp olagligt
Delstatsregeringen försökte frysa hyrorna i fem år från 2020 för att motarbeta gentrifiering. Men en federal domstol beslutade i våras att åtgärden är olaglig.
I förra veckan kom nyheten att Deutsche Wohnen är överens med Tysklands största noterade hyresfastighetsbolag Vonovia SE om en sammanslagning. Med totalt 550 000 lägenheter blir det nya bolaget en av Europas största fastighetsjättar.
Bolagen bedyrar att affären – värderad till motsvarande drygt 180 miljarder kronor – inte ska innebära försämringar för hyresgästerna. Men i Berlin har planerna mött kritik.