När Angela Merkel för tre år sedan varnade för att CDU kan förlora sin ställning som folkparti kunde få partiföreträdare ens i sina värsta mardrömmar föreställa sig 2021 års valresultat: 24,1 procent.
Medan förbundskanslerns sorti markerar slutet på ett 16 år långt kristdemokratiskt maktinnehav i Tyskland ser partiledarefterträdaren Armin Laschet efter valfiaskot ut att bli kortvarig på sin post. Kansler blir han nog aldrig.
Nu väntar en tid av tillnyktring och eftertanke. Hittills har insikten om att CDU sannolikt är på väg att förlora sin ställning som regeringsparti inte riktigt landat, säger en förbundsdagskälla till TT.
– Arbetet med att förstå att vi är på väg in i opposition har bara börjat. Det kommer att bli en lång process att landa i den nya rollen.
I limbo
De kommande månaderna ska en ny partiledning att väljas. En viktig fråga är vem som ska efterträda Laschet, som valdes till ny CDU-bas så sent som i januari efter en utdragen ledarstrid.
Processen med att utse en efterträdare kompliceras av det osäkra läget i regeringsbildningen. Mycket tyder på att Socialdemokraternas Olaf Scholz lyckas sy ihop en koalition med De gröna och liberala FDP, men skulle det så kallade trafikljussamarbetet (röd för SPD:s partifärg, gul för FDP:s och grön för De grönas) haverera har Kristdemokraterna fortfarande chansen att behålla regeringsmakten.
– Det är ett slags limbo, säger Ann-Kristin Kölln, som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskar om politiska partier i Europa.
Existentiella våndor
Hon beskriver CDU:s tillstånd som en "Sinnkrise" – partiet vrider sig i existentiella våndor kring vilken funktion man har att fylla i det tyska samhället.
Tänkbara kandidater till partiledarposten är den konservative affärsmannen Friedrich Merz, avgående hälsominister Jens Spahn och gruppledaren Ralph Brinkhaus. Möjligen även Carsten Linnemann, inflytelserik ordföranden för partiets intresseförbund för små och medelstora företag. Samtliga representerar i någon mån en högergir i förhållande till Merkel och Laschet. En femte möjlighet är den mer mitteninriktade Norbert Röttgen, som förlorade ordförandestriden i januari.
Till att börja med ska partiledningen bestämma sig för hur valet ska gå till.
– Om det blir en medlemsomröstning är det mycket mer sannolikt att det blir en mer högerinriktad kandidat, som Merz eller Brinkhaus. Bestämmer delegater på partistämman har Röttgen en något större chans. Han är populär bland väljarna, men har inte samma stöd i partiet, säger Kölln.
Ställning som folkparti
Tysklandskännaren Lisa Dellmuth, docent i internationella relationer vid Stockholms universitet, påpekar att det inte bara handlar om ett ideologiskt vägval. Även sprickan mellan partidistrikt i öst och väst och kraven på föryngring är viktiga faktorer att ta hänsyn till för en organisation som vill värna sin ställning som brett folkparti, säger hon. En annan farhåga är att kvinnorna ska försvinna med Merkel.
Historiskt sett har Kristdemokraterna varit starka bland kvinnor, men trenden bröts kring millennieskiftet, och i valet 2002 röstade fler män än kvinnor på CDU/CSU. Med Merkel kom de tillbaka – men frågan är om det rörde sig om ett undantag kopplat till Merkel som person snarare än ett trendbrott.
– Nu när hon är borta tror jag absolut att Kristdemokraterna kommer att få problem med att förbli attraktiva för kvinnor, säger Dellmuth.
Datum för CDU:s extrainsatta partistämma, då nästa ordförande och partistyrelse väljs, meddelas i början av november.