"Tyska valrörelsen är i gång. Ingen karisma, tack!"
Så sammanfattar amerikanska The New York Times striden om vem som ska efterträda Angela Merkel som förbundskansler för Europas ledande ekonomi efter valet den 26 september.
Och "vinnaren" i denna antitävling är enligt mångas förmenande socialdemokratiska SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz – eller "der Scholzomat", som han också kallas, på grund av sina stundtals robotlika utläggningar.
För bara några månader sedan var SPD uträknat, och Scholz chanser att ta över efter Merkel bedömdes vara så gott som obefintliga. Partiet har gått kräftgång i åratal och har fortfarande inte hämtat sig efter berg- och dalbanan valåret 2017, då EU-toppen Martin Schulz återvände från Bryssel för att besegra "Mutti" med europeisk strålglans och slagord om rättvisa.
Annan politikertyp
"Sankt Martin" togs emot med öppna armar och lyfte snart Socialdemokraterna till nya höjder i opinionen, innan hans heta temperament och rejäla motgångar i delstatsvalen samma år satte stopp för framgångssagan. Valet i september blev ett fiasko och några månader senare kastade Schulz in handduken.
De må dela efternamn sånär som på en bokstav, men Scholz är en helt annan typ av politiker än Schulz, något som delvis kan förklara att SPD har rusat i opinionsmätningarna och nu är största parti. Den 63-årige socialdemokraten är finansminister i Merkels stora koalitionsregering och har vinnlagt sig om att efterlikna sin chef, som efter 16 år vid makten fortfarande är väldigt omtyckt.
Kopierade "hand-romb"
Politikern Scholz är ingen känslomänniska, utan tenderar precis som Merkel att hålla huvudet kallt. På ett av sina valplakat lovar SPD att han "kann Kanzlerin", en ordlek med den tyska femininformen av ordet kansler. Häromveckan kopierade han till och med Merkels karaktäristiska hand-romb då han fotograferades för Süddeutsche Zeitungs helgmagasin.
Tråkigt? Kanske det. Det är dock helt i sin ordning för de flesta tyskar, som värdesätter stabilitet och förutsägbarhet mer än något annat. Under sin tid som finansminister har Scholz hållit hårt i statskassan, och precis som sin kristdemokratiske föregångare Wolfgang Schäuble är han en varm anhängare av Tysklands "Schuldenbremse", som ska säkerställa en budget i balans (skuldbromsen har tagits ur bruk under pandemin, men Scholz vill se en återgång senast 2023).
Avgångskrav efter G20-fiasko
Inom partiet har Scholz ofta uppfattats stå för långt åt höger, vilket för snart två år sedan bidrog till att han förlorade ledarstriden mot en tämligen okänd duo från vänsterflygeln. Som kanslerkandidat har han dock ställt sig bakom krav på exempelvis höjd lägstalön och återinförd förmögenhetsskatt.
Sin största kris upplevde Scholz under G20-mötet i Hamburg 2017, då han var borgmästare i Hansastaden. Under några dramatiska timmar tog vänsterextremister beväpnade med gatsten och molotovcocktails över hela gator, trots ett massivt säkerhetspådrag med 20 000 poliser. Polisen återtog till slut kontrollen, men tv-bilderna på de våldsamma kravallerna ledde snart till avgångskrav mot Scholz – som dock fick uppbackning av Merkel.
Även bedrägerihärvan kring betaltjänstbolaget Wirecard har spillt över på Scholz, då finansinspektionen Bafin sorterar under hans departement. Och veckans razzia på finansdepartementet, då åklagare slog till efter larm om att misstänkt pengatvätt inte utretts ordentligt av en enhet över vilken departementet utövar tillsyn, har fått huvudmotståndaren Armin Laschet från Merkels CDU att anklaga Scholz för nonchalans.
Svagt startfält
Många ser det svaga startfältet som den tyngst vägande förklaringen till Scholz och Socialdemokraternas framgångar. Huvudmotståndaren Armin Laschet från Merkels CDU tappade stort efter att ha stått och flamsat då president Frank-Walter Steinmeier besökte översvämningsdrabbade områden utanför Köln i somras, något som fångades på film. De grönas Annalena Baerbock spåddes i våras ha vissa chanser att ta över kanslersämbetet, men har halkat efter på grund av plagiatanklagelser och ett friserat cv.
Scholz själv pekar hellre på den egna sakpolitiken, och sin framtidsvision om "det respektfulla samhället", med ordning och reda på arbetsmarknaden och stabila pensioner.
Hellre Popper än Pippi
Tyska politiker citerar till skillnad från sina svenska kolleger hellre Popper än Pippi. I sin bok "Hoffnungsland" (ungefär "Förhoppningarnas land") från 2017 lyfter Scholz fram några ord av den österrikisk-brittiske filosofen Karl Popper, som ska stå för vision och handlingskraft – utan att kompromissa med den för tyskar så viktiga stabiliteten.
"Framtiden hänger på oss själva, och vi är inte bundna av någon historisk nödvändighet."