Kanslerkandidat anklagar medier för sexism

Kan en kvinna med barn verkligen styra Tyskland? Den frågan ställer sig tyska medier, enligt De grönas kanslerkandidat Annalena Baerbock – spörsmål som hon menar att Angela Merkel aldrig behövde utstå.

Annalena Baerbock kan bli Tysklands nästa förbundskansler i valet i september. Arkivbild.

Annalena Baerbock kan bli Tysklands nästa förbundskansler i valet i september. Arkivbild.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Tyskland2021-07-08 13:12

"Du är kansler och är mitt i förhandlingar när du plötsligt får ett telefonsamtal från dina barn – svarar du?"

Frågan från tidningen Bilds reporter är bara en av många som fått den tyska kanslerkandidaten Annalena Baerbock att tröttna. Upprepade frågor om hur 40-åringen ska balansera familje- och yrkesliv om hon blir vald till landets förbundskansler om knappa tre månader har fått en intensiv debatt om sexism och förlegade stereotyper att blossa upp i Tyskland.

– Jag känner ofta – och får det ofta sagt till mig – att det är en belastning att jag, en 40-årig kvinna med unga barn, står som kanslerkandidat, kommenterar Baerbock kontroverserna i en intervju med modemagasinet Brigitte.

"Saknar motstycke"

I ett populärt politiskt tv-program tillfrågades Baerbock om hon valdes till miljöpartiet De grönas kandidat på grund av att hon är kvinna. Hon har även anklagats för att ha fått betalt för nakenbilder – fotografier som senare visade sig porträttera en rysk modell som liknar kanslerkandidaten.

– Hatkampanjen mot Baerbock saknar motstycke i tysk valhistoria och överstiger vida allt som vi har sett gentemot Merkel, säger Michael Butter vid universitetet i Tübingen till Reuters.

Utöver sexistiska frågor plågas Baerbock redan av diskussioner om ett friserat cv och bristande redovisning av extrainkomster – anklagelser som hon upprepade gånger förnekat.

Dalande siffror

Miljöpartiet De gröna låg fram till nyligen jämsides med Angela Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) i opinionen och Annalena Baerbocks chanser att bli landets nästa förbundskansler såg goda ut. Den senaste tiden har dock partiets siffror dalat kraftigt och CDU/CSU-kandidaten Armin Laschet ser därmed ut att ligga bäst till i kampen om att få efterträda Merkel.

Även Laschet har försvarat sin konkurrent och kallat mediernas frågor "opassande".

Baerbock, som i sin ungdom var trampolingymnast på elitnivå, är statsvetare och jurist med inriktning på internationell rätt. Hon har tidigare bland annat varit ordförande för partidistriktet i Brandenburg och vann i april striden mot partikollegan Robert Habeck om att bli De grönas kandidat inför höstens förbundsdagsval.

Bakgrund: Har gått mot mitten

De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) kom till i sin nuvarande form 1993, då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet grundades dock redan 1980, och kom in i förbundsdagen i Bonn 1983.

Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna (SPD) under ledning av Gerhard Schröder.

Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade stöd jämfört med föregående val. Därefter har partiet tagit steg åt mitten. På delstatsnivå samarbetar man med såväl kristdemokrater som socialdemokrater. Många brukar tala om dels en realpolitisk och mittenorienterad, dels en idealistisk och vänsterinriktad falang.

Hösten 2017 gick partiet till val på en liberal asyl- och migrationspolitik. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor. Efter valet gick partiet in i regeringssamtal med partierna CDU, CSU och FDP, men förhandlingarna brakade ihop då FDP hoppade av.

2018 tog Annalena Baerbock och Robert Habeck över ledningen av partiet. Båda räknas till den så kallade realo-falangen, den pragmatiska falangen.

I EU-valet 2019 nådde De gröna stora framgångar med 20,5 procent av rösterna, nära en fördubbling jämfört med EU-valet 2014, då partiet fick 10,7 procent.

Många bedömare tror att partiet kommer att ingå i nästa tyska koalitionsregering, antingen tillsammans med kristdemokratiska CDU/CSU eller i någon form av koalition med SPD.

Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!