Afghanistaninsatsen, pandemin, klimatet och motsättningarna i samhället var de ämnen som stod i centrum under söndagskvällens "triell" mellan Kristdemokraternas Armin Laschet, Socialdemokraternas Olaf Scholz och De grönas Annalena Baerbock.
Formatet med tre debattörer är nytt för den här valrörelsen, då inte bara de två "folkpartierna" CDU/CSU och SPD utan även De gröna utsett en kanslerkandidat med anspråk på att efterträda Angela Merkel när hon efter 16 år lämnar sin post.
Debatten hade på förhand beskrivits som sista chansen för Laschet att på allvar vända opinionen. Kristdemokraterna gör bottennotering efter bottennotering i mätningarna, och ligger nu omkring tio procentenheter efter valresultatet 2017 – som i sig var det sämsta sedan 1949. Socialdemokraterna, med finansminister Scholz i spetsen, har däremot spurtat, och ligger i de flesta mätningar jämsides med eller före CDU/CSU.
Hård attack
Redan i den inledande debatten om läget i Afghanistan var det tydligt att Laschet inte tänkte låta tillfället glida honom ur händerna. CDU-toppen, som själv inte sitter i det Merkelledda kabinettet, gick till hård attack mot Scholz för regeringens hantering.
När coronapolitiken kom på tal valde Laschet återigen att gå till angrepp, sedan programledaren konstaterat att många uppfattat att CDU-toppen som regeringschef i Tysklands största delstat Nordrhein-Westfalen "sicksackat" sig fram genom krisen, utan någon tydlig linje.
– Det har inte varit något sicksackande, utan olika åtgärder i olika situationer, snäste Laschet, och försvarade sin – med tyska mått mätt – frihetliga hållning under pandemin.
CDU-ledaren sågs före sommaren allmänt som den mest trolige efterträdaren till Angela Merkel, men en rad fadäser har fått stödet att dala. Särskilt tv-bilderna från översvämningsdrabbade Erftstadt, då Laschet stod och fnissade med sina medarbetare medan president Steinmeier höll tal, stack i ögonen på många tyskar.
"Förändringens vindar"
Laschet medgav att han kämpar i motvind, men försäkrade att han står stadigt när det blåser.
– Känner vi inte alla förändringens vindar blåsa i ansiktet? funderade han poetiskt.
SPD-toppen Scholz, vars ibland robotlika utläggningar gett honom smeknamnet "Scholzomat", intog en mer tillbakalutad – enligt vissa Twitteranvändare långrandig – roll. Tyngdpunkten låg dels på rättvisefrågor och vad Scholz beskrev som "det respektfulla samhället", med höjd lägstalön och stabila pensioner, dels på klimatet.
Laschet anklagade honom för att inte tydligt utesluta en koalition där vänsterpartiet Die Linke ingår, något som är känsligt i Tyskland givet rötterna i det östtyska kommunistpartiet. Scholz svarade att en förutsättning för att ingå i hans regering är ett tydligt och ärligt menat stöd för Natosamarbetet (Die Linke vill att Tyskland lämnar Nato).
Baerbock på hugget
De grönas Annalena Baerbock sågs i våras som en fullt möjlig kandidat till kanslerposten, då partiet tillfälligt gick om CDU/CSU i mätningarna. Precis som Laschet har hon dock hamnat i blåsväder, som bland annat gäller plagiatanklagelser och ett friserat cv, och tappat i opinionen.
Baerbock var på hugget under debatten och riktade bland annat hård kritik mot både Scholz och Laschet för regeringspartiernas hantering av Kabulinsatsen. Hon beskyllde även båda för sävlighet i klimatpolitiken, och gick så långt som att hävda att Laschets kristdemokrater med sin motvilja mot regleringar av industrin i praktiken hade frångått Tysklands åtaganden enligt Parisavtalet.
Så vem vann? Enligt en blixtmätning från RTL/Forsa genomförd direkt efter debatten gick Scholz segrande ur striden, med Baerbock som tvåa. Om den ansedde statsvetaren Albrecht von Lucke får rätt i sin förutsägelse att "triellen" kan avgöra valet den 26 september blir de fyra kommande veckorna svettiga för Laschet.
Om två veckor får han i alla fall en ny chans att övertyga väljarna i direktsänd debatt – då i public service-kanalerna ARD och ZDF.