Merkels känga: Skulle aldrig styra med vänstern

Angela Merkels kristdemokrater är i fritt fall i opinionen, men den populära tyska förbundskanslern har hittills varit ovillig att agera draglok åt tänkte efterträdaren Armin Laschet. Nu ger hon en känga till socialdemokraten Olaf Scholz, som inte vill utesluta ett regeringssamarbete med vänstern.

Vill inte veta av vänsterpartiet Die Linke i regeringssammanhang.

Vill inte veta av vänsterpartiet Die Linke i regeringssammanhang.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Tyskland2021-08-31 14:14

Med mindre än fyra veckor kvar till förbundsdagsvalet noterade kristdemokratiska CDU/CSU i måndags det sämsta resultatet någonsin i en opinionsmätning.

Stödet på 20 procent är 13 procentenheter lägre än valresultatet 2017, som i sig var det sämsta sedan 1949, och katastrofalt för ett parti som med Merkel vid rodret har gått segrande ur fyra val i rad.

Väckt missnöje

Förbundskanslern gick bet på att säkra återväxten då hennes efterträdare på partiledarposten, Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, inte lyckades axla ansvaret och tvingades avgå efter bara ett år. Sedan dess har Merkel i stort sett hållit sig borta från diskussioner om tronföljden.

Den hållningen har på senare tid väckt visst missnöje, då AKK:s efterträdare Armin Laschet hittills misslyckats med att väcka väljarengagemang och därmed säkra ett fortsatt kristdemokratiskt maktinnehav.

Nu tar Merkel bladet från munnen och riktar kritik mot Laschets huvudmotståndare i valet, socialdemokraten Olaf Scholz, som är finansminister i hennes regering. I en debatt i helgen vägrade Scholz utesluta att bilda regering med vänsterpartiet Die Linke efter valet, något som vore kontroversiellt för många tyskar då partiet har rötter i det östtyska kommunistpartiet.

"Enorm skillnad"

– Med mig som kansler skulle det aldrig bli någon koalition där Die Linke är inblandat. Huruvida den åsikten delas av Olaf Scholz eller inte är en öppen fråga, säger hon vid en presskonferens.

– Där har vi en enorm skillnad mellan mig och honom vad gäller Tysklands framtid.

Tyska valet äger rum den 26 september. I ljuset av opinionsläget väntar sedan snåriga koalitionsförhandlingar som tros kunna dra ut på tiden, möjligen så länge att Merkel hinner slå Helmut Kohls regeringsrekord – 16 år och 26 dagar – och därmed bli landets längst sittande förbundskansler någonsin.

Fakta: Tyska valet

Söndagen den 26 september håller Tyskland val till förbundsdagen.

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat, för att samtliga direktvalda kandidater ska kunna ta plats i förbundsdagen. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra de andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att fördelningen återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598, det aktuella antalet uppgår till 709. Efter höstens val kan det bli ännu fler, enligt vissa prognoser uppemot eller över 800. Bland partierna råder bred konsensus om att ledamöterna behöver bli färre, men inte om exakt hur systemet ska förändras.

Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!