För drygt två år sedan marscherade upp emot 40 000 människor genom Berlin, i en demonstration mot de smittskyddsåtgärder som då rådde i landet. När de passerade förbundsdagen bröt sig flera hundra personer, bland dem många högerextremister, ur folkmassan och försökte storma byggnaden. De stoppades av polis.
Året dessförinnan sköts Walter Lübcke, regionpolitiker i förbundslandet Hessen, till döds på sin veranda av en högerextremist.
Några månader efter mordet på Lübcke sköt en väpnad nynazist som ville attackera en synagoga i Sachsen-Anhalt ihjäl två personer.
Tyskland är, med anledning av sitt förflutna, på sin vakt gentemot högerextrema tendenser. Ovan nämnda gärningar är också bara några av de värsta i en rad tillfällen under de senaste åren där extremister har gått från ord till handling.
Inlagor och vapen
Det gäller också Reichsbürger (översätts "riksmedborgare"). Rörelsens medlemmar och anhängare gjorde sig initialt framför allt kända för att överskölja tyska myndigheter med motioner och formella överklaganden av beslut, med grund i att de inte erkänner den tyska förbundsrepubliken och dess maktutövning.
"De använder sig intensivt av internet och sociala medier. I den verkliga världen kommer de också på påhittiga sätt att propagera sina åsikter, vilka vanligtvis är juridiskt nonsens", skriver det tyska författningsskyddet (BFV), som är en inhemsk underrättelsetjänst, i en rapport om rörelsen.
Där beskrivs det att "reichsbürger" ofta har en högfärdig och aggressiv ton i sin korrespondens, samt att det förekommer hot om såväl skadestånd som allvarligt våld mot enskilda tjänstemän.
Olika konspirationsteorier, våldsförhärligande och varianter av högerextremism har tagit plats under den löst sammansatta rörelsens paraply.
2016 skedde två särskilt våldsamma händelser där poliser försökte ingripa mot medlemmar av rörelsen och skottväxling uppstod. Vid det ena tillfällen dödades en polis.
BFV bedömer numera att det inom rörelsen samlas vapen och att det finns såväl beredskap som vilja att utföra allvarliga våldsdåd.
Skjuts i pandemin
Faktum är att flera personer greps så sent som i april i år misstänkta för att planera en stor kupp. De var såväl "reichsbürger" som vaccinskeptiker och planerade bland annat att kidnappa Tysklands hälsominister.
Enligt BFV radikaliserades många självutropade riksmedborgare under pandemin. Underrättelsetjänsten fann då anledning att följa den vaccinskeptiska så kallade Querdenker-rörelsen, som på många sätt och vis överlappade och samarbetade med Reichsbürger, till exempel vid demonstrationen mot smittskyddsåtgärder i Berlin härom året.
Efter onsdagens razzia ifrågasattes det på flera håll om de misstänkta kuppmakarna verkligen hade förmåga att genomföra sina planer, men myndigheterna bedömer att hotet bör tas på allvar, inte minst då flera av de inblandade är tidigare militärer.
Det har sedan flera år tillbaka larmats om extremister i de polisiära och militära leden i Tyskland. Antalet misstänkta har ökat de senaste åren, enligt de utredningar som görs av polis, militär och säkerhetstjänster. Det är tal om flera hundra inom varje skrå.
En av de misstänkta kuppmakarna var tidigare förbundsdagsledamot för ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, som sedan tidigare i år följs i sin helhet av BFV för misstänkt extremism.
Tusentals våldsbenägna?
Av de omkring 21 000 personer som BFV kopplar till Reichsbürger-rörelsen ses omkring en tiondel som våldsbenägna, enligt författningsskyddets högste chef Thomas Haldenwang.
– Detta är första gången ett landsomfattande nätverk har tagit form med så väldigt konkreta planer, säger han vid en pressträff på torsdagen, dagen efter de stora tillslagen över hela Tyskland.