Sveriges statsminister hette Göran Persson och Tysklands allierade styrdes av politiker som Jacques Chirac, Tony Blair och George W. Bush när Angela Merkel svors in som förbundskansler.
Nu är det till slut dags för skiftbyte. På onsdagsförmiddagen genomförde förbundsdagen ett så kallat "Kanzlerwahl", där socialdemokraten Olaf Scholz valdes till ny regeringschef, sedan 395 av parlamentets totalt 736 ledamöter röstat ja.
Vid 11-tiden tog Scholz sedan emot sin utnämningsurkund av förbundspresident Frank-Walter Steinmeier, och är därmed Tysklands nionde förbundskansler.
Finansminister och borgmästare
Scholz, som har en bakgrund som finansminister i Merkels kabinett och innan dess var borgmästare i Hamburg, kommer att leda en regering bestående av en på riksplanet oprövad konstellation av socialdemokrater, liberaler och gröna.
Partierna har sedan valet i september ägnat sig åt tuffa men förhållandevis tidseffektiva koalitionsförhandlingar – efter valet 2017 drog regeringsbildningen ut betydligt mer på tiden.
– Jag vill att 20-talet ska vara en tid av nystarter, säger Scholz till veckotidningen Die Zeit, och flaggar för ett jättelikt moderniseringsprojekt för industrin, i syfte att bromsa klimatförändringarna.
Fjärde vågen
Den nya regeringen tillträder samtidigt som Tyskland befinner sig mitt i en fjärde våg av coronasmitta, den mest kraftfulla hittills i landet under pandemin. Scholz och hans team har redan på förhand fått ge klartecken åt skärpta restriktioner, bland annat efter påtryckningar från Merkel.
På bordet finns även ett förslag om vaccinplikt, som förbundsdagen kan rösta om redan före årsskiftet.
– För min regering finns inga röda linjer när det gäller vad som behöver göras. Vi utesluter ingenting, säger Scholz till Die Zeit.
Öga på utrikespolitiken
Omvärlden tar till största del maktskiftet med ro. Någon revolutionerande kursomläggning är inte att vänta i Europas största ekonomi, men klimatarbetet kommer att intensifieras, och minimilönerna höjas, samtidigt som skattehöjningar ska undvikas.
Många lär också hålla ett öga på den tillträdande utrikesministern Annalena Baerbock, som vill att mänskliga rättigheter ska ta större plats i utrikespolitiken, med en udd mot länder som Ryssland och Kina.
Merkel har haft tämligen nära relationer med både den ryske presidenten Vladimir Putin och Kinas högste ledare Xi Jinping, vilket har fått vissa att anklaga henne för att värna exportekonomin på bekostnad av andra värden och intressen.
Svär ed vid lunch
Vid lunchtid ska Scholz svära ämbetseden i förbundsdagen.
Rättad: I en tidigare version förekom en kronologiskt felaktig uppgift. En vald förbundskansler tar emot utnämningsurkunden innan ämbetseden svärs i förbundsdagen, inte tvärtom.