Tidigt på måndagen kunde SPD utropas som största parti i det tyska valet. Men med 25,7 procent av rösterna blev övertaget bara 1,6 procentenheter gentemot Kristdemokraternas union CDU/CSU.
Båda sidor har därmed chans att bilda regering, beroende delvis på hur "kungamakarna" liberala FDP och De gröna agerar. Miljöpartiet får 14,8 procent och blir tredje största parti, medan FDP får 11,5 procent av rösterna.
Både Olaf Scholz (SPD) och hans kristdemokratiske rival Armin Laschet (CDU) sade under valkvällen att de kan tänka sig att försöka bilda regering. Men de signalerar att det kan bli besvärligt, och att koalitionsförhandlingarna kan vara i månader.
Laschet upprepade på måndagen att hans parti är fortsatt intresserat av att bilda regering tillsammans med De gröna och FDP, och att samtal kommer att hållas.
Håller dörrarna öppna
Även om förbundskanslerposten är utom räckhåll för dem så tyder alltså allt på att stödet från de två så kallade "kungamakarna" – FDP och De gröna – blir avgörande för att bilda en regering.
FDP vill prata ihop sig med De gröna först, innan man går vidare med förhandlingar med ett tredje parti om regeringsfrågan, meddelar partiledaren Christian Lindner. Enligt Lindner är partierna de som står längst från varandra – samtidigt som båda är missnöjda med de konservativa och SPD.
Den som först får chansen att bilda regering behöver nödvändigtvis inte bli nästa förbundskansler, poängterar Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det är inte säkert att den som får flest röster lyckas bilda en regering, säger han.
De båda partierna håller dörrarna öppna. Men De gröna föredrar en socialdemokratisk regering, och De liberala en kristdemokratisk, framhåller Rutger Lindahl.
– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans.
Die Linke under spärren
Vänsterpartiet die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. Partiet får 4,9 procent och hamnar därmed under spärren på 5 procent. Enligt public service-bolaget ZDF får partiet plats i förbundsdagen enbart via ett fåtal direktmandat.
Bland de valkretsar som räknats noteras att CDU ser ut att förlora platsen för Vorpommern-Greifswald, den krets Angela Merkel sedan 1990 valts in för. Partiets efterträdare Georg Günther får enligt ZDF 20,5 procent, mot de 24,4 procent som röstade för SPD:s Anna Kassautzki.
Inte heller Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, som efterträdde Merkel som CDU-ledare men avgick i fjol, tog sig in via ett direktmandat. Hon lär dock ta en förbundsdagsplats via partiets delstatslista i Saarland.
Danskt parti till Berlin
I München har De gröna vunnit en valkrets och får enligt ZDF därmed sitt första historiska direktmandat från konservativa Bayern.
Och längst upp i norr har lilla SSW, som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein, tagit en plats i Berlin. Senast partiet satt i förbundsdagen var efter valet 1949.
– Sensationellt. Det är en historisk kväll, säger den invalde Stefan Seidler på partiets valvaka.
– Vi ska vara danskarnas, frisernas och alla minoriteters röst, fortsätter han enligt danskspråkiga Flensborg Avis.