"Tyska valrörelsen är i gång. Ingen karisma, tack!"
Så sammanfattade amerikanska The New York Times striden om vem som skulle efterträda Angela Merkel som förbundskansler för Europas ledande ekonomi.
Och "vinnaren" i denna antitävling var enligt många socialdemokratiska SPD:s kandidat Olaf Scholz – eller "der Scholzomat", som han också kallas på grund av sina stundtals robotlika utläggningar.
Bara några månader före valet den 26 september var SPD uträknat efter flera års kräftgång, och Scholz chanser att ta över efter Merkel bedömdes vara så gott som obefintliga. Partiet hade då inte återhämtat sig efter berg- och dalbanan valåret 2017, då EU-toppen Martin Schulz återvände från Bryssel för att besegra "Mutti" med europeisk strålglans och slagord om rättvisa.
"Sankt Martin" togs emot med öppna armar och lyfte Socialdemokraterna till nya höjder i opinionen, innan hans heta temperament och rejäla motgångar i delstatsvalen satte stopp för framgångssagan. Förbundsdagsvalet i september 2017 blev ett fiasko och några månader senare kastade Schulz in handduken.
Annan politikertyp
De må dela efternamn sånär som på en bokstav, men Scholz är en helt annan typ av politiker än Schulz, något som delvis kan förklara varför SPD blev största parti i det senaste valet. Den 63-årige socialdemokraten var tidigare finansminister i Merkels stora koalitionsregering och har vinnlagt sig om att efterlikna sin tidigare chef, som efter 16 år vid makten fortfarande är väldigt omtyckt.
Politikern Scholz är ingen känslomänniska, utan tenderar precis som Merkel att hålla huvudet kallt. På ett av sina valplakat lovade SPD att han "kann Kanzlerin", en ordlek med den tyska femininformen av ordet kansler. Han kopierade till och med Merkels karaktäristiska hand-romb då han fotograferades för Süddeutsche Zeitungs helgmagasin.
Tråkig? Kanske det. Det är dock helt i sin ordning för de flesta tyskar, som värdesätter stabilitet och förutsägbarhet mer än något annat. Under sin tid som finansminister har Scholz hållit hårt i statskassan, och precis som sin kristdemokratiske föregångare på finansministerposten, Wolfgang Schäuble, är han en varm anhängare av Tysklands "Schuldenbremse", som ska säkerställa en budget i balans (skuldbromsen har tagits ur bruk under pandemin, men Scholz vill se en återgång senast 2023).
Avgångskrav efter G20-fiasko
Inom partiet har Scholz ofta uppfattats stå för långt åt höger, vilket för två år sedan bidrog till att han förlorade ledarstriden mot en tämligen okänd duo från vänsterflygeln. Som kanslerkandidat ställde han sig däremot bakom krav på exempelvis höjd lägstalön och återinförd förmögenhetsskatt.
Sin största kris upplevde Scholz under G20-mötet i Hamburg 2017, då han var borgmästare i Hansastaden. Under några dramatiska timmar tog vänsterextremister beväpnade med gatsten och molotovcocktails över hela gator, trots ett massivt säkerhetspådrag med 20 000 poliser. Polisen återtog till slut kontrollen, men tv-bilderna på de våldsamma kravallerna ledde snart till avgångskrav mot Scholz – som dock fick uppbackning av Merkel.
Även bedrägerihärvan kring betaltjänstbolaget Wirecard spillde över på Scholz, då finansinspektionen Bafin sorteras under hans dåvarande departement. Och razzian på finansdepartementet i september, då åklagare slog till efter larm om att misstänkt pengatvätt inte utretts ordentligt av en enhet över vilken departementet utövar tillsyn, fick Armin Laschet från Merkels parti CDU, huvudmotståndaren i valet, att anklaga Scholz för nonchalans.
Svagt startfält
Många såg det svaga startfältet som den tyngst vägande förklaringen till Scholz och Socialdemokraternas framgångar. CDU:s motkandidat Laschet tappade stort efter att ha stått och flamsat då president Frank-Walter Steinmeier besökte översvämningsdrabbade områden utanför Köln i somras, något som fångades på film. De grönas Annalena Baerbock spåddes tidigt ha vissa chanser att ta över kanslersämbetet, men halkade efter på grund av plagiatanklagelser och ett friserat cv.
Scholz själv pekade hellre på den egna sakpolitiken och sin framtidsvision om "det respektfulla samhället", med ordning och reda på arbetsmarknaden och stabila pensioner.
Hellre Popper än Pippi
Tyska politiker citerar till skillnad från sina svenska kolleger hellre Popper än Pippi.
I sin bok "Hoffnungsland" (ungefär "Förhoppningarnas land") från 2017 lyfter Scholz fram några ord av den österrikisk-brittiske filosofen Karl Popper, som ska stå för vision och handlingskraft – utan att kompromissa med den för tyskar så viktiga stabiliteten.
"Framtiden hänger på oss själva, och vi är inte bundna av någon historisk nödvändighet".
