Högerextremism är sedan flera år ett stort och växande problem i Tyskland.

I maj varnade inrikesminister Horst Seehofer (CSU) för "tydliga tendenser till brutalisering" av samhället, i samband med offentliggörandet av statistik över politiskt motiverad brottslighet. Siffrorna visade att tyska högerextremister under 2020 begick fler brott än något år sedan myndigheterna började föra bok år 2001, och var enligt Seehofer ett uttryck för att högerextremismen är det största hotet mot Tyskland.

Samma slutsats dras i författningsskyddets (BFV) årsrapport.

"Det största hotet mot den frihetligt demokratiska grundordningen utgår från högerextremismen", skriver inrikesministern i förordet till rapporten.

Ökning från i fjol

Sammanlagt räknar BFV, som har till uppdrag att övervaka demokratifientliga rörelser, till omkring 33 300 personer i den högerextrema miljön, varav 13 300 våldsbenägna. Det är en ökning från fjolårets notering, som i sin tur innebar en kraftig ökning i förhållande till året innan.

De senaste åren har Tyskland skakats av en lång rad främlingsfientliga våldsdåd. Den mörka trenden fortsatte under året som gick, bland annat med rasistattacken i Hanau i februari 2020, då nio personer mördades.

Ville starta inbördeskrig

I april i år ställdes elva högerextremister inför rätta i Stuttgart misstänkta för att ha planerat attacker mot invandrare, muslimer och politiker med målet att starta inbördeskrig.

Den tyska grundlagen som kom till efter andra världskriget ger staten möjlighet att bekämpa högerextrema rörelser på ett mer kraftfullt sätt än i många andra demokratier. Bland annat kan författningsdomstolen utfärda förbud mot partier som anses motarbeta den "frihetligt demokratiska grundordningen", en process som dock är omständlig.