"Huset är fullt", konstaterade det tyska nyhetsnätverket RND efter valet 2017, då 709 ledamöter tog plats i förbundsdagen. Fler än någonsin förut – men om några veckor kan ett nytt rekord slås.
Beroende på hur valresultatet faller ut kan nästa tyska parlament bestå av uppemot – eller till och med fler än – 1 000 ledamöter, enligt beräkningar av inflytelserika Bertelsmann Stiftung. En bra bit efter Kinas nationella folkkongress, med sina nära 3 000 platser, men med råge flest i den demokratiska världen.
Förklaringen står att finna i det tyska val- och mandatfördelningssystemet, som i kombination med ett förändrat partilandskap och nya väljarbeteenden får till följd att kammaren ständigt sväller.
Två röster
Tysklands omkring 60,4 miljoner röstberättigade väljare har två röster i förbundsdagsvalet: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).
Förstarösten läggs på en kandidat i någon av landets 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen – vem det blir avgörs genom majoritetsval, där den kandidat som fått flest röster vinner.
Andrarösten läggs på en partilista på delstatsnivå, i ett proportionellt val som i slutänden avgör hur stor andel av mandaten i förbundsdagen som varje parti får.
Tilläggs- och utjämningsmandat
I södra Tyskland är Kristdemokraterna (CDU/CSU) största parti i i stort sett alla valkretsar och får därigenom oproportionerligt många direktmandat (Erststimme) i förhållande till valresultatet när andrarösterna har räknats. Liknande tendenser kan ses i exempelvis Hamburg, som är ett traditionellt fäste för Socialdemokraterna (SPD).
Då delas så kallade tilläggsmandat ut, för att säkerställa att samtliga direktvalda kandidater kan ta plats i förbundsdagen. Proportionaliteten får dock inte gå förlorad, och därför får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att den sammanlagda fördelningen återspeglar resultatet i listvalet (andrarösterna).
Förändrad vallag
Förbundsdagen ska enligt tyska grundlagen ha minst 598 ledamöter. Sedan 2002 har det faktiska antalet dock vuxit varje val. I dag sitter 709 personer i parlamentet i Berlin – och om några veckor kan det alltså bli flera hundra fler.
Det råder bred konsensus om att ledamöterna snarare behöver bli färre. Hur det ska gå till är dock oklart, och en stridsfråga.
I fjol enades regeringspartierna CDU/CSU och SPD om en förändring av vallagen inför årets val, för att begränsa parlamentets benägenhet att svälla vid varje val. De nya reglerna innebär bland annat att bara en del av tilläggsmandaten kompenseras med utjämningsmandat. Antalet valkretsar ska på sikt också minska, dock först från och med valet 2025.
Häftigt motstånd
Men planerna stötte på häftigt motstånd från flera andra partier, som tog ärendet till författningsdomstolen. Oppositionen anser dels att de nya reglerna inte är tillräckligt långtgående för att faktiskt lyckas få ned antalet ledamöter, dels att de är ett sätt för framför allt CDU/CSU att skaffa sig valtekniska fördelar.
För drygt tre veckor sedan slog de mäktiga domarna i Karlsruhe fast att rätten inte hinner reda ut saken i tid. Därför gäller tills vidare den nya vallagen, även om domstolen konstaterar att det inte är helt lyckat om reglerna senare skulle visa sig vara grundlagsvidriga.
Resultatet? Trots den nya vallagen blir det troligen en "XXL-Bundestag" efter den 26 september.