Villkorlig dom för 97-årig nazisekreterare

Som tonåring arbetade hon i koncentrationslägret Stutthof. 77 år senare döms Irmgard Furchner för medhjälp till mord på tusentals människor, i vad som kan vara den sista domen någonsin för brott under andra världskriget.

Irmgard Furchner i rättssalen i tyska Itzehoe i november 2021.

Irmgard Furchner i rättssalen i tyska Itzehoe i november 2021.

Foto: Christian Charisius/AP/TT

Tyskland2022-12-20 08:01

97-åriga Furchner, den första kvinnan på flera årtionden att ställas inför rätta för brott begångna under nazitiden, döms till två års villkorligt. Enligt åklagarna kan det vara en av de sista rättegångarna om Förintelsen, då majoriteten av de skyldiga antingen gått ur tiden eller bedöms vara för gamla att klara av en rättegång.

– Rättssaken har en vansinnigt stor historisk betydelse, sade statsåklagare Maxi Wantzen under en av de sista rättegångsdagarna i november.

Bad om ursäkt

Enligt åtalet hjälpte och stöttade Irmgard Furchner Stutthofs ansvariga "i det systematiska dödandet av de som satt fängslade där mellan juni 1943 och april 1945, i sin funktion som stenograf och maskinskriverska på lägerkommendantens kontor". Runt 65 000 människor dödades i lägret i närheten av Gdansk i dagens Polen, bland dem judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar. Som nazikommendanten Paul Werner Hoppes sekreterare hade Furchner ingående kännedom om allt som skedde i lägret, enligt åklagaren.

Furchner har upprepade gånger sagt sig vara oskyldig. För knappt två veckor sedan kom dock en oväntad och – för offren och dess anhöriga – länge emotsedd ursäkt.

– Jag är ledsen för allt som skedde, sade hon då och tillade att hon beklagar att hon befann sig i Stutthof.

Rymde från äldreboende

Förhandlingarna inleddes i oktober 2021. Egentligen skulle de ha startat redan i september, men Furchner – som sitter i rullstol – rymde då från sitt äldreboende och tog sig till en tunnelbanestation. Först flera timmar senare hittades hon i närbelägna Hamburg.

Under rättegången har flera Stutthoföverlevare delat med sig av hårresande skildringar av det omänskliga lidande de fick utstå i lägret.

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör Förintelsens sammanlagda antal offer betydligt högre.

Fakta: Förintelsen

Under Förintelsen, Nazitysklands massmord 1939–1945, dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av dem gasades ihjäl, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.

Också fyra till fem miljoner icke-judar – politiska motståndare, polacker, ryssar, romer, Jehovas vittnen, homosexuella och mentalsjuka – mördades av nazisterna.

Största delen av offren krävdes under åren 1941–1945, sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de två länderna hamnat i krig, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.

I Auschwitz, det tyska namnet på staden Oswiecim i södra Polen, byggdes det största och mest omtalade nazistiska koncentrations- och utrotningslägret under andra världskriget. I januari 1945 fanns det omkring 730 koncentrationsläger och satellitläger i olika former.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!